Borgerlig cynism i ny bokutredning

var addthis_product = ‘wpp-252’;
var addthis_config = {”data_track_clickback”:true};

Den borgerliga regeringen har nyligen tillsatt en bokutredning för att undersöka litteraturens ställning i dagens Sverige. Regeringen säger sig oroas av sjunkande läsförståelse bland barn och unga.
I ett särskilt direktiv har en kommitté fått i uppgift att bland annat undersöka litteraturens ställning i skolan, bok- och tidskriftsmarknaden samt läsfrämjande insatser. Kommittén ska lämna förslag på hur litteraturens ställning kan stärkas med målsättningen att öka läsandet och tillhandahålla ett varierat utbud av kvalitetslitteratur.
Utredningen tar sin utgångspunkt i den så kallade PISA- undersökningen, som visar på en negativ tendens i läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga.
Skillnaderna är fortsatt stora mellan olika grupper. Kvinnor läser mer än män, högutbildade mer än lågutbildade, medan en allt större grupp inte läser alls.
Nästan en femtedel av de svenska eleverna kan inte ta till sig innehållet i en text. Andelen avancerade läsare minskar och pojkar, i synnerhet de svagpresterande, har tappat mest i läsförståelse. I direktivet tar man också fasta på att antalet bibliotekslån minskar och att endast två tredjedelar av skolenheterna har någon form av skolbibliotek.

Enligt kommittén finns det en tendens till likriktning i bokförsäljningen, med koncentration till ett antal storsäljande titlar som ges ut av ett fåtal förlagsjättar. Regeringen avser att satsa tre miljoner kronor mellan 2012-14 på kvalitetslitteratur och litteratur översatt från andra språk i syfte att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden,.
Enligt Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, saknas helt lustläsningens betydelse för barns läsutveckling i kommittédirektivet. Han menar att om man vill främja barns läsutveckling är det av avgörande betydelse att biblioteken ges goda förutsättningar att främja barns fritidsläsning.
Författarförbundets ordförande Mats Söderlund riktar skarp kritik mot att utredningen inte fått klara klara direktiv om att syna effekterna av ett fåtal jättars dominans i förslagsvärlden.
Eftersom några få förlag kontrollerar bokbranschen, framför allt Bonniers, KF-media och Norstedts, blir det mycket svårt för mindre förlag att nå ut med sina böcker.

Det folkpartistiska kultur- och fastighetsborgarrådet i Stockholm, Madeleine Sjöstedt, framhåller vikten av att biblioteken även framgent skall styra över sitt utbud av litteratur. Annars kan de, enligt henne, inte längre fungera som folkbildare och förvaltare av det litterära kulturarvet.
Det paradoxala är emellertid att just Folkpartiet, som varit pådrivande för att en bokutredning skulle komma till stånd, aktivt medverkat till en nedskärningspolitik som gjort det allt svårare för såväl biblioteken som kvalitetslitteraturen att nå ut till de breda folklagren.
Sedan det borgerliga regeringsskiftet har statskassan gått miste om ca 100 miljarder kronor, till följd av framför allt de skattesänkningar som införandet av jobbskatteavdragen medfört, vilket i sin tur lett till besparingar i kommunerna. Biblioteksverksamheten, som i kommunens budgetar inte anses utgöra ” prioriterad verksamhet ”, har fått vidkännas minskade anslag. Konsekvensen har blivit att det nu görs färre inköp av olika typer av media, att vissa biblioteksfilialer stängts och att en del bokbussar dragits in. Friskolornas obenägenhet att investera i egna skolbibliotek har också resulterat i ökad belastning på de närliggande kommunbiblioteken.

Den borgerliga regeringen har dragit in statligt stöd till projekt som vänder sig till mindre läsvana grupper, exempelvis En Bok för Alla, projektet Läs för mig Pappa och vägkrogsbiblioteken.
Den av borgerliga regeringen tillsatta utredningen säger sig å ena sidan syfta till att främja läsandet, men denna borgerliga regering har således självt aktivt medverkat till att föra en politik som inneburit att de riktade insatserna till särskilt behövande grupper avskaffats. Det kan inte uppfattas som annat en ren och skär cynism, när man fäller krokodiltårar över att läsförmågan försämrats och samtidigt aktivt stoppar insatser för just dessa grupper.

För att råda bot på den försämrade läsförståelsen räcker regeringens budgeterade tre miljoner inte långt. Istället krävs en politik som tar tillbaka de 100 miljarder som gått förlorade i skattesänkningar under de borgerliga regeringsåren och använder en del av dessa medel till riktade lässtimulerande projekt samt till att motverka kommersialismens negativa verkningar inom bok- och biblioteksbranschen.

You may also like...