Inse allvaret – Solidaritet med antirasisterna i Ludvika

Så har nynazister än en gång attackerat de som står upp för ett öppet och demokratiskt samhälle. Denna gång i Dalarna efter att två hundra personer samlats till en antirasistisk demonstration genom Ludvika i lördags. Det var när ett 40-tal personer samlats efter demonstrationen för att bilda organisationen Ludvikabor mot rasism som attacken skedde. En pöbel på ett tiotal nazister från Svenska motståndsrörelsen tog sig då in på mötet och misshandlade Daniel Riazat som sitter i Faluns kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Meningen var att statuera ett exempel för vad de kallade ”landsförrädare”.

Attacken är ytterligare ett bevis för vad som händer när den främlingsfientliga propagandan nästlar sig in i samhällets finrum. Oavsett om den sker genom Sverigedemokratiska lokalpolitiker eller krönikörer på någon av det här landets största dagstidningar. Debatten förskjuts. Klassamhällets råa verklighet förtigs eller bortförklaras. Istället är det invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet som ges som förklaring till ökade klassklyftor, arbetslöshet och en nedrustad välfärd. Talet om en muslimsk sammansvärjning hörs från allt fler och mitt i allt detta går vissa från ord till handling.

Vi i Socialistiska Partiet sänder vår solidaritet till alla aktiva antirasister i Ludvika och en förhoppning om att så många som möjligt nu inser allvaret och sluter upp i Ludvikabor mot rasism.

Socialistiska Partiet
Verkställande utskottet
30 januari 2012

 

 

 

 

 

Bakgrund: EXPO – Nazister attackerade antirasistiskt möte

 

Juholt går – för S består problemen

Att Håkan Juholt avgått löser naturligtvis inte socialdemokraternas problem. Den grundläggande svårigheten för partiet är att man inte har ett tillräckligt trovärdigt alternativ till moderaterna och alliansregeringen. Man ligger för nära i politiken för att kunna utmana.

I själva verket var det socialdemokraterna som öppnade för högerpolitiken i vårt land. Från 1980-talet började ökenvandringen åt höger med avregleringar, bolagiseringar, privatiseringar, nedskärningar i välfärden, ett inflationsmål som sattes före en politik för full sysselsättning och ökade klassklyftor – allt i regi av socialdemokratiska regeringar.

När socialdemokraterna gav upp sitt tidigare välfärdsbygge legitimerade man också kraven och propagandan från den politiska högern. I spåren på missnöjet skapades även en grogrund för Sverigedemokraterna. Men varför blev det så? Varför kunde inte socialdemokratin försvara vad man uppnått under efterkrigstiden?

Därför att kapitalägarna krävde ett omslag till en nyliberal inriktning på politiken. Vinsterna skulle höjas på lönernas och välfärdens bekostnad. Ytterst handlade det då – och fram till dags dato – om en tillväxtstagnerande kapitalism som inte kan eller vill ta hänsyn till människors behov. Om socialdemokraterna hade bestämt sig för att inte kapitulera så hade det krävt en oerhörd konfrontation med kapitalet och med borgerligheten.

Det steget var socialdemokratin inte beredd att ta. Det rådde heller aldrig som Göran Greider, den kanske mest välartikulerade socialdemokratiska vänsterdebattören vill påstå, någon ”dubbelmakt” under folkhemstiden. Socialdemokraterna hade redan då förvandlat arbetarrörelsen till en koloss på lerfötter, en toppstyrd byråkratmaskin som var väl inlemmad i det kapitalistiska samhället.

Folkhemsperioden var en parentes i kapitalismens utveckling. Efterkrigstiden krävde en skördetid för de breda massorna samtidigt som det kalla kriget gjorde borgarklassen kompromissvillig. Den exempellösa högkonjunkturen gav också de materiella förutsättningarna. Men redan i mitten av 1970-talet kärvade det i det kapitalistiska maskineriet och de nyliberala kraven från de rika började komma.

Den europeiska socialdemokratin har följt signalerna från den härskande klassen och ställt upp på systemskiftet. Idag har det socialdemokratiska förfallet gått än längre. Det finns inte längre någon folkrörelse som kan stå upp mot kapitalmakten. Socialdemokratins högervridning har skingrat och passiviserat gräsrötterna. Idag finns det bara ideologisk och politisk förvirring. Man kastar sig i högerträsket och sjunker tillsammans med kapitalismen.

Vi andra måste börja om från början igen och bygga upp en ny arbetarrörelse – från grunden.

Intressant?
Bloggat: Röda UmeåKildén & ÅsmanRöda MalmöIlona WaldauSjöstedtAnnarkiaRöda Lund, Svensson,
I media: SVD1, 2, 3, 4, 5, 6, DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, SVT1, 2, 3, GP1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

På S-fronten intet nytt

Efter en process som får ett påveval att framstå som en skola i demokrati krönte Socialdemokraternas verkställande utskott en av sina egna medlemmar till ny partiordförande, IF Metalls ordförande Stefan Löfven.

Internt hyllas nu denne rejäle, facklige sosse redan som frälsare, om än något ansträngt från fackföreningar som Kommunal som han stötte sig rejält med i frågan om kvinnopotter i senaste avtalsrörelsen. Men Löfven är mycket långt från någon klasskampsinriktad fackföreningsaktivist. Hans toppstyrda ledarskap inom IF Metall har som främsta ledstjärna haft tanken att det som är bra för storföretagen är bra för löntagarna. Det svenska kapitalets vinster (under kodordet “konkurrenskraft”) har varit det lösenord som löner, arbetsvillkor, miljö och internationell solidaritet underordnats.

När Mona Sahlin i sitt avskedstal ville öppna den socialdemokratiska dörren på ännu vidare gavel för borgerlig politik visste Löfvens entusiasm inga gränser, inte ens i en facklig grundbultsfråga som A-kassan: “Det var ett väldigt bra tal. Hennes stora styrka var att hon vågade ta upp frågor där vi behöver en förändring, som A-kassan. Hon tog upp betydelsen av att se A-kassan som en omställningsförsäkring.” Och det var ingen tillfällighet. För, som partisekreterare Jämtin helt riktigt sa när Löfven presenterades som ny partiordförande, innebär valet av honom inte någon politisk förändring.
Det är heller knappast någon slump att SAP samma dag som VU utropat Löfven till partiordförande godkände regeringen Reinfeldts uppslutning bakom EU:s nyliberala “stabilitetspakt”. Löfven var som ordförande i “Fackliga röster för Europa” en av Ja-sidans mest okritiska kampanjmakare, känd för bevingade uttalanden som att “EMU ökar det politiska inflytandet på marknadens bekostnad.”

Socialdemokraternas kris har aldrig handlat om fel partiordförande. Den är mycket djupare än så och beror på partiets långsiktiga anpassning till den nyliberala politiken och den egna organisationens omvandling från folkrörelse till reklambyråanpassad yrkespolitik.
Nej, valet av Stefan Löfven till ny S-ordförande kommer sannerligen inte att innebära den politiska förändring som svensk arbetarrörelse är i så stort behov av. Men så kommer en sådan förändring heller inte att starta i det socialdemokratiska partiets verkställande utskott. Den kan bara växa fram underifrån bland aktivister i fackföreningar och andra folkrörelser, i hård motsättning mot dem som idag lever gott på att företräda en borgerlig politik inom arbetarrörelsen.

Socialistiska Partiets VU
26 januari 2012

Läs också: Inte handduken – men väl Stefan Löfven

Stefan Löfven borgarnas man: Högerkursen cementerad!

Jag tror det var Albert Einstein som en gång sa att om vi ska lösa ett problem så kan vi inte fortsätta tänka i samma banor som vi gjorde när vi skapade problemet. Det är ingen devis som verkar ha väglett det socialdemokratiska verkställande utskottet när man nu utsett Stefan Löfven till ny partiordförande.
Med Löfven vid rodret blir det bara mer av det som skapade krisen för socialdemokratin, nämligen högerpolitik. I trettio år har socialdemokraterna vikit ner sig för trycket från höger och själva gått i spetsen för avregleringar, marknadsanpassningar, nedskärningar, privatiseringar, ökad arbetslöshet och ökade klyftor.

Stefan Löfven har, under sin tid som ledare i IF Metall, utmärkt sig för att tillmötesgå kapitalägarna och borgerligheten. Under hela den tragikomiska affären med Saab i Trollhättan hjälpte man till med att sprida illusioner om skojaren Victor Muller och avväpnade allt motstånd från arbetarna så att till sist inget annat än nedläggning återstod.
Under finanskrisens början, när kraven på arbetarnas underkastelse kom som ett brev på posten från kapitalägarna, var Stefan Löfven först ut med att skriva på lönesänkningsavtal. Med sitt engagemang för den miljövidriga kärnkraften har Löfven också visat att han sätter kapitalägarnas kortsiktiga intressen före ett långsiktigt hållbart samhälle. Liksom han också visat att kvinnor ska ha lägre lön än män.

Göran Persson ”känner sig trygg” med valet av Löfven. Det kan han göra. Med Löfven ligger högerkursen fast cementerad. Socialdemokraterna kommer att fortsätta klistra sig fast vid borgerligheten. Löfven är en borgarnas man i arbetarrörelsen, en trojansk häst som ska se till att socialdemokratin aldrig utmanar klassamhället.

Respekt för Husby!

Socialistiska Partiet i Stockholm stöder helhjärtat er kamp för ett levande medborgarhus mot borgarnas nedskärnings- och flyttplaner som redan tidigare drabbat er stadsdel så hårt. Nedläggningar, nedskärningar och privatiseringar av gemensam verksamhet och service är en medveten politik för att finansiera skattesänkningar och vinster åt de välbeställda. Så växer samhällsklyftorna och minskas möjligheterna för alla oss som saknar makt och rikedom att skapa en bra framtid för oss själva och våra unga. Överallt i Sverige pågår lokala försök att göra motstånd mot social nedrustning för att försvara den gemensamma välfärd som en gång byggdes upp genom stora uppoffringar. Er ockupation är ett beundransvärt exempel för den kampen. Vi försöker göra vad vi kan för att stötta er och sprida kännedom om ert exempel över hela landet.

Stoppa den sociala nedrustningen! Solidaritet med Husbyborna och ”Husby kräver respekt”! Stöd ockupationen!

Socialistiska Partiet – Stockholm

Husby kräver respekts hemsida

 

 

Ny pamflett: Handbok i organisering


Ett avskaffande av kapitalismen är en internationell handling, inte en nationell. Vi har mäktiga fiender, institutioner som inte skulle dra sig för att ta till vapen om deras makt hotas i grunden. Därför är det nödvändigt att vara många, och att göra ett samlat motstånd. Allt fler måste delta i den antikapitalistiska och socialistiska kamp som krävs, genom att samla stora protesterande massor där man tar vara på gamla erfarenheter och nya idéer. Allt för att kämpa mer effektivt. Av den anledningen är det viktigt att vi kan organisera oss, politiskt, fackligt, i frivilligorganisationer av olika slag och i koalitioner tillsammans med andra organiserade socialister.

Vi hoppas att denna pamflett kan ge dig nya idéer för att arbeta politiskt. Mycket finns kvar att nämna som vi inte tagit upp. Att organisera sig och andra är i huvudsak inget man kan läsa sig till. Det måste utgå från en själv och läras genom handling. Men kanske vi med den här skriften i alla fall lyckas med att se till att arbetet kommer att gå lite smidigare och att en del misstag undviks.

Beställ den för 20kr + porto genom att maila info@socialistiskapartiet.se

Eller ladda ner den som pdf: Handbok i organisering

Stöd ”Husby kräver respekt” – Ett exempel för oss alla!

Unga och äldre i Stockholmsförorten Husby ockuperar sedan en dryg vecka tillbaka samlingslokalen Husby Träff i protest mot det borgerliga styrets planer på att flytta och skära ned verksamheten. Nedskärningen kommer efter en serie tidigare försämringar i området med nedläggningar och flytt av skolor, postkontor, vårdcentral och försäkringskassa. Som på andra håll i landet har husbyborna protesterat mot den sociala nedrustningen men gång på gång körts över. Nu har de genom ”Husby kräver respekt” tagit till den aktiva metoden att ockupera samlingslokalen för att försvara sitt medborgarhus. Ockupationen utgör ett föredöme för oss alla i landet som kämpar mot social nedrustning, privatisering och segregering. Vi kan inte längre acceptera att politiker raserar och säljer ut den sociala servicen för att sänka de rikas skatter och öka deras vinster. Alla vi som kämpar på olika platser i Sverige för att försvara det vi byggt upp gemensamt måste hålla ihop och ge varandra stöd.

Socialistiska Partiet uppmanar alla försvarare av en gemensam och solidarisk välfärd att solidarisera sig med ”Husby kräver respekt” och ockupationen av Husby Träff. Ta kontakt med Husbyborna och visa er solidaritet, skriv på namninsamlingen till stöd för deras krav. Sprid kännedom om kampen och låt ”Husby kräver respekt” inspirera oss alla till förnyade ansträngningar och kamp för att försvara en solidarisk och gemensam välfärd för alla.

Socialistiska Partiet
Verkställande utskottet

 

 

 

 

Ockupanternas hemsida: Husby kräver respekt

Juholt går problemen består

(s) uppbundet till högerpolitiken

Att Håkan Juholt avgår löser naturligtvis inte socialdemokraternas problem. Problemet är man inte har något egentligt alternativ till moderaterna och alliansregeringen. Man ligger för nära i politiken för att kunna utmana.

I själva verket är det ju så att det var socialdemokraterna som öppnade för högerpolitiken i vårt land. Från 80-talet började ökenvandringen åt höger med avregleringar, marknadsanpassningar, bolagiseringar, privatiseringar, utförsäljningar, nedskärningar i välfärden, ekonomisk politik med hög arbetslöshet och ökade klassklyftor.

När socialdemokraterna gav upp sitt eget tidigare välfärdsbygge så legitimerade man också och öppnade upp för den politiska högern. Men varför blev det så? Varför kunde inte social-demokratin försvara vad man uppnått under efterkrigstiden?

Därför att kapitalägarna krävde en ny, annorlunda, en nyliberal inriktning på politiken. Vinsterna skulle höjas på lönernas och välfärdens bekostnad. Det handlar om en krisande kapitalism som inte kan eller vill ta hänsyn till människors behov. Om socialdemokraterna hade bestämt sig för att inte kapitulera så hade det krävt en oerhörd konfrontation med kapitalet och med borgerligheten.

Det steget var socialdemokratin inte beredd att ta. Det rådde aldrig, som Göran Greider tror, någon ”dubbelmakt” under folkhemstiden. Socialdemokraterna hade redan då förvandlat arbetarrörelsen till en koloss på lerfötter, en toppstyrd byråkratmaskin som var väl inlemmad i det kapitalistiska samhället.

Idag har förfallet gått än längre. Det finns inte längre någon folkrörelse som kan stå upp mot kapitalmakten. Socialdemokratins högervridning har skringrat och passiviserat gräsrötterna. Idag finns bara ideologisk och politisk förvirring. Man kastar sig i högerträsket och sjunker tillsammans med kapitalismen.

Vi andra måste börja från början igen, bygga upp en ny arbetarrörelse. Från grunden.

Analyser av socialdemokratin i tidskriften Röda rummet:

Från klass till butler

Vad är socialdemokratin?

Guantanamo tio år – ett makabert jubileum

Så har världen kunnat notera ett makabert tioårsjubileum: så lång tid har det gått sedan Bushadministrationen upprättade fånglägret på Guantanamobasen på Kuba. Lägret på Guantanamo är ett ovanligt grovt exempel på hur mänskliga rättigheter sätts på undantag. Människor hålls fångna utan rättegång, utan att få veta vad de misstänks för, utan hjälp av advokater. Även barn, fjortonåringar, har suttit där. Fångar torteras, ibland systematiskt. Omvärlden har mycket begränsade möjligheter till insyn i vad som sker. Guantanamo är dessutom bara den synliga delen av ett internationellt gulagsystem som USA byggt upp efter 11 september med hemliga CIA-fängelser i olika länder. En del av dessa skräckkabinett må vara nedmonterade, men inte alla. Inom själva lägret på Guantanamo finns dolda specialförläggningar, till exempel det beryktade Camp Seven vars existens länge inte ens erkändes av amerikanska myndigheter.

Vilka är det då som sitter på Guantanamo? En del av fångarna skulle med all säkerhet kunna åtalas och dömas för allvarliga brott i civila domstolar. Men i många fall har människor förts till basen av tämligen godtyckliga anledningar – det har till exempel rapporterats om fredliga muslimska biståndsarbetare som gripits och fraktats dit för att de reste med penningsummor som var större än förväntade personliga reskassor. Andra har helt enkelt lojalt stridit för talibanerna i Afghanistan. Det är inget brott. Talibanregeringen satt vid makten i landet tills den störtades av amerikanska trupper hösten 2001. Kort tid innan dess hade talibanerna dessutom haft de bästa relationer med USA – precis som deras vänner, de styrande i Saudiarabien och Pakistan, fortsatte att ha efter 11 september.

Bushadministrationen använde energiskt bin Ladins terrordåd för att flytta gränserna för vilka folkrättsbrott USA själva skulle kunna gå iland med internationellt – och i stort sett lyckades man. Om den internationella borgerligheten haft någon skam i kroppen och protesterat med kraft hade detta inte varit möjligt. Men så har det inte blivit. Den som till äventyrs lyssnade på Sverige Radios ”P1 Morgon” häromdagen kunde i stället höra en ”debatt” om Guantanamo mellan två välkammade etablissemangsfigurer: Roland Poirier Martinsson, chef för Timbros medieinstitut, och försvarsforskaren Magnus Norell på Utrikespolitiska institutet. Båda var fulla av förståelse för att lägret finns, som Poirier Martinsson uttryckte det med sin milda stämma: ”Man grep terrorister på slagfältet. Man kunde inte släppa dem omedelbart för då skulle de antingen fortsätta strida och fortsätta försöka döda civila. Eller också skulle de hamna i fängelseceller hos främmande länders säkerhetspoliser. Man var tvungen att ta hand om dem.” Gulligare – och mer ohederligt – kan det knappast framställas.

Intressant?
Bloggat: Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Ingen mer gratis vård åt barn i Västra Götaland

Regionsfullmäktige i Västra Götaland säger att sjukvården är i ekonomisk kris, och att 55 miljoner kronor saknas. Nu överväger man att ta bort den avgiftsfria barnsjukvården, och börja ta 100 kronor vid varje besök.

Det är vansinnigt att vältra över kostnaden på barnen. Hundra kronor kan tyckas vara en struntsumma. Men det är mycket pengar för många barnfamiljer, och speciellt med tanke på att det enligt Rädda Barnens årsrapport 2011 finns 220 000 fattiga barn i Sverige (barnen kan åtminstone glädjas åt vilken nytta de gör med att hålla skattenivån för de rikaste nere…) och det lär bli många fler fattiga barnfamiljer i västsverige när Saab försvinner.

Även patientavgiften för besök hos gynekolog höjs från 200 kronor till 350, samt att det blir dyrare att ligga inne på sjukhus.
– Beslut om höjning av högkostnadsskyddet från 900 till 1 100 kronor kan komma redan nästa vecka, medan övriga höjningar kan komma inom någon månad, säger Gert-Inge Andersson till Göteborgs Posten.