Mördande impressionism

aleppoAtt Aleppo slutligen föll i Assadregimens händer kom inte som någon överraskning. Snarast har det överraskat hur länge rebellerna kunnat hålla ut i en stad som kvarter för kvarter förvandlats till grus och död. Politiskt är det nu förtvivlat svårt att se någon ljusning alls över Syrien. Alla de progressiva krafter som trots allt finns är så totalt inklämda mellan reaktionära intressen att chansen till en progressiv utveckling tycks hänga helt på den politiska utvecklingen utanför Syrien – och just nu ser den i ärlighetens namn inte ut att ljusna den heller.

Regimen tycks istället för allt fler tona fram som den enda alternativet till IS barbari och det är ingen slump att det blivit så. För Assadregimen har islamisterna hela tiden varit den perfekta fienden.
Så länge kampen mot IS står i främsta fokus har regimen sin legitimitet i behåll. Det är inget konstigt med att en regim använder alla tänkbara knep för att behålla sin makt, särskilt inte i ett land där staten och den styrande familjen är så tätt sammanflätade som i Syrien. Det som är märkligt är hur grupper inom vänstern köper statspropagandan rakt av. Det är ett tydligt tecken på en politisk världsbild i kris när man å ena sidan ifrågasätter äktheten i varje foto som visar brott från regimens, eller Rysslands sida medan man å andra sidan sväljer versionen från Moskva utan att blinka.


Läs också: De sista ropen från Aleppo


Ett kallt krig mellan reaktionära block kallar en del kriget och pekar på hur Saudiarabien står mot Iran, Ryssland mot USA. De hävdar att varje kraft i landet är en förlängning av någon part och att den enda garanten för någorlunda stabilitet ligger i att regimen får sitta kvar, att terrorbalansen upprätthålls. Men i den mån analyserna om hur Syrien utgör en spelplan för globala och regionala stormakters intressen ens är korrekta säger de fortfarande ingenting om de folkliga krafter som verkat underjordiskt i årtionden och som för snart sex år sedan öppet började kräva ett annat samhälle. Vad är en vänster värd som inte har någon som helst förmåga att se folkliga krafter? Inte värd att kallas vänster i alla fall…

Våra analyser om den mest realistiska vägen till ett fredligt och demokratiskt Syrien må skilja sig åt, men vad gäller våra lojaliteter får det inte finnas några oklarheter. De demokratiska krafter som just nu krossas mellan maktblocken förtjänar allt stöd. Inte bara för att de har den moraliska rätten på sin sida, utan för att det krävs folkliga demokratiska och sekulära krafter om det någon gång skall kunna byggas ett fritt Syrien.

Veckans ledare i Internationalen

 

You may also like...