Ledare: Nu stänger vi syltburken

Internationalen # 11 2018

► Vinstfrågan tacksamt pedagogisk

► Visar på demokratiskt underskott

► Kampanj kan få upp frågan i valet

 

Det är inte alltid vi som socialister har lyxen att driva politiska frågor med tacksam pedagogik. Ofta är vi tvungna att problematisera och kontextualisera där högern glatt spottar ur sig förenklade ”sanningar”. Frågan om privata vinster i välfärden är emellertid ett lysande undantag. Inte bara har vi en ständig ström av illustrerande exempel på fallande skolresultat, boenden som väger blöjor och vårdcentraler som prioriterar åkommor efter lönsamhet och inte patientbehov. Förutom de moraliskt upprörande effekterna är det i själva grunden ett vansinnigt system som till och med kan få med en marknadsfundamentalist i vinstförbudsbåten. För det är ju inte så att skolan gjorts till en marknad för eleverna. Tvärtom är det eleverna (genom skolpengen de kommer med) som är varan medan staten förvandlats till en kund utan valmöjlighet. Så fort skattepengar och vinstintressen skall in i samma ekvation blir relationerna grumliga och utfallet ett helt annat än det utlovade. Det är också därför som ingen av vinstförespråkarna klarar av att hantera en debatt över floskelnivån och alltid försöker få debatten att handla om allt annat än sakfrågan.
Socialdemokrater under tryck från å ena sidan välfärdskapitalisterna och å andra sidan de egna gräsrötterna gömde undan frågan i en utredning så fort det bara gick. Men förslaget om vinsttak har inte, ens om det mot förmodan skulle gå igenom, avskrivit det politiska problemet. Dels är ju vinstförbud mer komplicerad än vad det ofta framställs som. Det stoppar förmodligen de värsta profitjägarna, men det finns oändliga möjligheter att ta ut vinst i någon ände, genom fiffiga bolagskonstruktioner och intern upphandling. Så länge företag tillåts bedriva verksamhet i välfärden så kommer offentliga medel hamna i privata fickor.

Att det är så tyst nu inför valet är inte konstigt. Det är många intressen som vill begrava frågan under bombmattor av hysteriska utspel om lag och ordning, tiggeriförbud och allt annat som kan spela på människors rädsla och känsla av maktlöshet. Men opinionen finns där alltjämt och även om opinioner alltid är svårlästa så är det tydligt att vinsterna i välfärden är en fråga där det riksdagspolitiska konsensus står i skarp kontrast till vad folk upplever som politiskt sunt förnuft.

Därför skulle det vara en stor delseger om Gemensam välfärds initiativ för att tvinga fram en folkomröstning kan föra fram frågan i ljuset igen så här mitt i valupptakten. Inte för att en folkomröstning i sig automatiskt skulle lösa frågan. Vi vet ju tyvärr alldeles för väl hur det kan gå med sådana. Det är lätt för politiker med smort munläder och miljoner i PR-budget att förleda väljarna med en ”förnuftigt” mittemellanväg, som bara syftar till att bevara status quo.

Styrkan ligger snarare i frågans mobiliseringspotential. Det är ju ett ämne som inte bara är viktigt i sig själv, utan som också är havande med en hel palett av andra politiskt brännande frågor; hur det fria skolvalet undergräver hela tanken på en kompensatorisk och likvärdig skola, hur New Public Management slår sönder verksamheterna, vilkas intressen som egentligen styr den politiska agendan. Att en så stor opinion är helt osynlig i den riksdagspolitiska debatten belyser det enorma demokratiska underskottet i Sverige. Det är de här frågorna som höstens riksdagsval borde handla om – och det är för att slippa dem som de socialdemokratiska topparna förnedrar sig själva med att låta som sverigedemokrater. Därför behövs kampanjer som denna, för att behålla fokus. Det är sammanblandningen av privat och offentligt som öppnar upp för girighet och korruption och så länge syltburkarna står öppna kommer någon att få kladdiga fingrar. Hands off – så enkelt är det.

You may also like...