SP: Vänstern måste gå i opposition, oavsett regering!

Låt oss våga gå mot strömmen: Vänstern måste gå i opposition, oavsett regering!

Som väntat röstades Kristerssons M-KD regering ned av riksdagsmajoriteten trots stödet från SD. Det har gått två månader sedan valet och ingen regering finns på plats. Det är ett tecken i tiden, med svenska mått mätt ett uttryck för politiskt kaos.

Det så kallade rödgröna blocket fick numerärt sett, om än med ett mandat, majoritet i valet jämfört med högeralliansen. Men redan på valnatten agerade en pompös Ulf Kristersson som om han vore den självklara kandidaten till statsministerposten. Politiskt kan vi konstatera att högeralliansen tillsammans med SD representerar en klar borgerlig majoritet i riksdagen. Att SD från första början velat sätta sin invandrarfientliga, rasistiska och chauvinistiska prägel på politiken har ingen heller kunnat undgå. Partiet har, i likhet med runt om i Europa, lyckats vrida politiken åt höger och vill nu styra i samboförhållande med M och KD; det är logiskt.

Att Liberalernas Jan Björklund och Centerns Annie Lööf innan valet var tvungna att retoriskt distansera sig från SD hör till. Trots allt finns skillnader bland de borgerliga partierna.

SD:s valframgång liksom Vänsterpartiets ökade stöd, är ett mått på polarisering i samhället. Det är just det som den spruckna högeralliansens så kallade mittenpartier uppfattar som ”extremism” i svensk politik. Å ena sida ett nationalistiskt parti med nazistiska rötter och å andra sidan vänstern. Jämförelsen är absurd men media reproducerar dumheterna tills det sätter sig i medvetandet på folk.

Att V ses som ett rött skynke av högern är inget att förvånas över men att socialdemokraternas Stefan Löfven marginaliserar V är bara ytterligare en följd av socialdemokraternas högervridning.

Klart är att ”mittenpartierna” inte kan backa från vad de tidigare sagt om SD:s inflytande i en borgerlig regering. Att frångå denna linje vore politiskt självmord. Borgerligheten lyckades klubba igenom en moderat till posten som talman med piruetter som inte lett någonvart. Onsdagen den 14 november blev en historisk dag då Ulf Kristersson blev den första kandidat till statsministerposten som direkt röstades ner i riksdagen. ”Den allvarligaste krisen inom alliansen”, sa moderatledaren.

Ska vi vara glada för detta spektakel? Vi är socialister antikapitalister – motståndare till all form av borgerlig politik. Att SD inte ska tillåtas diktera politiken i Sverige är det minsta man kan begära av politiker som bekänner sig till den borgerliga demokratin. Men det löser ingenting på sikt. Vi är emot alla regeringar som på ett eller annat sätt praktiserar nyliberalismens människofientliga dogmer och är därför även emot en borgerlig konstellation under den förskönande omskrivningen ”blocköverskridande”. Detta helt oavsett om det är Löfven eller Lööf som skulle fortsätta den inslagna inriktningen och leda attacker mot arbetarrörelsen och utsatta grupper i samhället.

Det får inte råda minsta tvekan om vänsterns uppgift i detta politiska läge. Vänsterpartiet kan inte godkänna någon sådan regering. Människor som röstade på V och tusentals nya medlemmar har inte sökt sig till vänstern för att göra någon variant av borgerlig regering legitim.

nstern måste i detta historiska ögonblick bygga sig stark som det enda parti berett att bedriva opposition utifrån de arbetandes intressen. Denna hållning måste hämta kraft ur fackförenings- och sociala rörelser och hållas levande. Låt oss våga gå mot strömmen – och stå fast mot det parlamentariska schackrandet.

 

Socialistiska Partiets verkställande utskott

14 november 2018

You may also like...