Göteborg 2001: Domarna och straffen

Vilka var det som dömdes för Göteborgskravallerna 2001, och till vilka straff dömdes de? Var det yrkeshuliganer, professionella bråkmakare, återfallsbrottslingar eller helt oskyldiga unga människor? Vi kan börja med att säga att det inte handlade om oskyldiga människor, om vi med det menar naiva och oskuldsfulla. Inte alls. Men i betydelsen att de inte tidigare var straffade kan man nog hävda att de flesta var oskyldiga. Dessutom var de unga.

Totalt dömdes 59 personer i Sverige för upploppsrelaterade brott. 41 av de dömda var förstagångsförbrytare. Av de 18 som dömts tidigare var 6 personer dömda för rån, stöld eller ringa narkotikabrott. Det rör sig i de fallen om förortsungdomar. 2 personer hade dömts för skadegörelse (det handlar om klotter), 6 stycken var tidigare dömda för våld mot tjänsteman eller våldsamt upplopp i samband med husockupationer och 4 var dömda för ohörsamhet eller ordningsstörande i samband med ickevåldsaktioner. Mindre än en tredjedel hade begått brott innan Göteborg 2001.

Medelåldern på de dömda var 21 år, det vill säga de var mycket unga. 8 var kvinnor, 11 utländska medborgare (7 danskar, 2 tyskar, 1 engelsman och en norsk-italienare). 11 var minderåriga vid tiden för toppmötet, 6 sjuttonåringar och 5 16-åringar. De flesta var barn ur arbetarklass eller lägre medelklass och några från lite bättre medelklass. Ingen var överklassbarn. Ingen hade råd med en egen advokat. Alla använde offentlig försvarare.

De flesta dömdes för saker som inträffade på torsdagen under EU-toppmötet då polisen omringade Hvitfeldtska gymnasiet, dagen innan Avenyn förstördes. Endast en person fälldes för skadegörelsen på Avenyn. På Hvitfeldtska greps eller omhändertogs 459 personer. 4 personer dömdes för brott på Hvitfeldtska medan 9 personer dömdes för upploppsbrott på annat håll under torsdagen.

Skälen till husrannsakan och omringning till Hvitfeldtska skulle bland annat ha varit att där fanns vapen. Inget av de skäl som polisen angav för insatsen mot Hvitfeldtska har kunnat föras i bevis. Insatsen fick enligt den statliga utredningen om Göteborgshändelserna (SOU 2002:122) som resultat att flera hundra nya stenkastare skapades av polisen. Fler kom alltså att delta i upplopp på grund av polisens agerande än vad som annars skulle ha varit fallet.

Straffen för de dömda var i genomsnitt 9 månaders fängelse vilket är 20 gånger så långt som straffet för våldsamt upplopp var under 1990-talet. Då var det genomsnittliga straffet för våldsamt upplopp 3 veckor. De fall som gick till hovrätten och HD medförde lägre straff. Med fler jurister, kanske mindre påverkade av den opinion som media och politiker tillsammans piskat upp, så blev straffen mildare. Men ändå inte i nivå med det som varit normalt för våldsamt upplopp såväl före som efter Göteborg 2001.

Ett typexempel är rättegången mot de 8 personer som arbetade i den så kallade sambandscentralen med att sprida information om polisens rörelser, göranden och låtanden. Dessa 8 (7 tidigare ostraffade) dömdes i tingsrätten till mellan 3 och 4 års fängelse för anstiftan till våldsamt upplopp. I hovrätten halverades straffen. I HD sänktes straffen ytterligare till mellan 1 år och 1 år och 9 månader.

En anledning till de hårda straffen som förts fram är att det var motiverat då det hela handlade om ett angrepp på demokratin. Då handlar det alltså om att demonstranter skulle ha hotat EU-toppmötet som pågick på Svenska Mässan vid Korsvägen torsdag till lördag. Men ingen kravall utspelade sig ens i närheten av toppmötesområdet vid Svenska Mässan. Inget upplopp utlöstes av något angrepp på EU-toppmötet. Inget angrepp på EU-toppmötet förekom. Det var knappast ett angrepp på demokratin.

Däremot kan man tala om att polisen angrep demokratin då de omringade Hvitfeldtska helt utan anledning och då förhindrade att närmare 500 personer kunde använda sin demokratiska rättighet att demonstrera. Vidare inskränkte polisen mötesfriheten och demokratin genom insatsen som stoppade den alternativkonferens som skulle ha genomförts på Hvitfeldtska.

Rättegångarna kan i sig själva också anses vara ett angrepp på demokratin. I flera fall dömdes helt oskyldiga personer helt utan fysiska bevis eller bilder, utan enbart på bristfälliga polisutpekanden. Detta gäller exempelvis en rättegång mot 7 danskar. De dömdes helt på vittnesmålet från en enda polis. Samma polisvittnesmål underkändes senare i en tysk rätt i samband med en rättegång mot en tysk aktivist då man menade att polisen inte var trovärdig. Tysken frikändes i brist på bevis. Men hans fall prövade alltså i tysk domstol, inte i svensk.

Anders Svensson

Mer om rättegångarna och domarna finns att läsa i tre böcker: Erik Wijk, Orätt, Ordfront 2004 och Erik Wijk, Göteborgskravallerna och processerna, Manifest 2002; Stig Centerwall, O 2954, 2006.

Intressant?
Bloggat: Svensson1, 2,
I media: InternationalenAB123Fria12, GPGP123DN1234SVD1234567,
Läs även andra bloggares åsikter om  ,  ,  ,  ,  ,  ,  , ,  ,  ,  ,  

Prostituerade ska inte ses som offer

Jag anser inte att man ska se på prostituerade som brottsoffer. Inte rent generellt. Emellertid finns det säkerligen många prostituerade som utsatts för brott, våldtäkt och liknande innan de blev prostituerade och under tiden som prostituerade. Eftersom sexköp är ett brott kan man naturligtvis som en logisk slutsats av det se prostituerade som brottsoffer, men det är i förlängningen inte rimligt.

Läs hela debattinlägget i ArbetarenZenit.

Intressant?
Bloggat: Svensson1, 2,
Borgarmedia: SVD123EX
Läs även andra bloggares åsikter om 

16/2 Möte i Göteborg: Revolution i Egypten

Hur ser situationen ut nu?
Vad kan tänkas ske framöver?
Vad är bakgrundshistorien bakom kampen för demokrati, frihet och rättvisa som tagit över Tahrirtorget och nu sveper över hela Egypten. Historien bakom Mubaraks fall.

Med journalisten Per Björklund som rapporterat från Kairo under flera års tid. Hans reportagebok Arvet efter Mubarak släpps i april.

Onsdag 16 februari kl.18.00
Sal B110 på Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitet, Sprängkullsgatan 19

Arr: Internationella Socialister, Socialistiska Partiet och Arabiska Kulturcentret

Intressant?
Bloggat: Mullvaden1, 2, K & Å, Röda Malmö, Röda Berget, Moberg, Björklund,
Borgarmedia: GP1, 2, 3, 4, DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, SVT1, 2, 3, 4, 5, 6,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Pusha Facebook Dela



 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Bra förslag från folkpartiet om valsystemet

Folkpartiet (som jag för övrigt har mycket lite till övers för) har lagt fram en rapport, Demokrati har begärts och ska verkställas,  om Sveriges valsystem. Rapporten inkluderar också 15 förslag på förbättringar:

  • 1. Värna människors rätt att rösta – inför ”Lex Halmstad”. När medborgare har röstat i laga ordning och i föreskriven tid bör huvudalternativet enligt lagen vara att deras röster alltid ska räknas. Myndigheters misstag i hanteringen ska normalt inte kunna hindra en röst från att räknas, så länge valhemligheten kan garanteras.
  • 2. Skärp förbudet mot kampanjaktiviteter i anslutning till röstningslokaler. Partiaktivister ska inte kunna följa enskilda väljare fram till valbåset och förse dem med röstsedlar för att få dem att rösta ”rätt”. Vallokalen och dess närmaste omgivning ska vara en zon som är fredad från propaganda.
  • 3. Att ta emot röster är inget ensamjobb. Förtidsröstning ska inte få ske i lokaler som bara bemannas av en enda person. Det är en rättssäkerhetsfråga att all röstmottagning ska ske i andras åsyn.
  • 4. Förbättra röstsäkerheten. Ställ tydligare krav på att såväl ordinarie vallokaler som förtidsröstningslokaler är rätt bemannade och att personalen har adekvat utbildning.
  • 5. Se över straffbestämmelserna om röstfusk. Brottsbalkens straffregler om otillbörligt verkande vid röstning, tagande av otillbörlig belöning vid röstning och brott mot rösthemlighet behöver utvärderas. Skillnaden i straffskalorna för de olika brotten bör prövas särskilt.
  • 6. Höj kraven vid budröstning. Att nästan 6 procent av budrösterna i Göteborgs kommun visade sig vara felaktigt godkända tyder på ett systemfel. Reglerna om budröstning behöver förtydligas och utbildningen till röstmottagare förbättras. Överväg möjligheten till auktorisationskrav på den som tjänstgör som bud för någon utanför den egna familjen.
  • 7. Ändra Valprövningsnämndens sammansättning. Riksdagsledamöter ska inte pröva frågor om omval. Valprövningsnämnden bör helt bestå av lagfarna domare.
  • 8. Felsäkra röstlängderna. Ge Valmyndigheten i uppdrag att se över utformningen av röstlängder, så att risken för felaktiga markeringar minimeras. I det uppdraget bör också ingå att överväga papperslösa alternativ.
  • 9. Förtydliga kravet på identifiering. Ge Valmyndigheten i uppdrag att förtydliga med vilka metoder, förutom giltiga legitimationer, som en individs identitet ska anses styrkt i valsammanhang. Det skulle kunna främja en mer likartad bedömning i enskilda fall och stärka den enskildes möjlighet att rösta genom att ange ett antal gångbara metoder.
  • 10. Fler valsedlar i vallokalen. Reglerna för valsedlar bör moderniseras. Valnämnden bör ansvara för att valsedlar för fler registrerade partier än i dag finns tillgängliga i vallokalerna.
  • 11. Lägg ut personvalsedlar. Om partiet bara anmält en kandidatlista i valkretsen bör valnämnden också vara skyldig att tillhandahålla valsedlar med kandidatlistan, inte bara en tom valsedel där bara partinamnet står.
  • 12. Ge plats för partisymboler på valsedlarna. Ett förekommande problem är att aktivister medvetet blandar in sitt partis valsedlar bland valsedlar som tillhör ett större parti med liknande namn. För att göra det lättare för väljaren att skilja på valsedlarna bör partierna ha rätt att förse sina valsedlar med partiets logotyp intill partinamnet.
  • 13. Lär av andra länders erfarenheter med en enda valsedel. I många länder används en enda valsedel där väljaren markerar sitt val bland samtliga registrerade partibeteckningar. För- och nackdelarna med ett sådant system bör analyseras.
  • 14. Valhemligheten ska gälla också för synskadade. Gör en försöksverksamhet för att ge personer med funktionsnedsättning, som t.ex. synskadade, större möjlighet att personrösta med bibehållen valhemlighet.
  • 15. Förbättra proportionaliteten i kommunval. Slopa kravet på att kommuner ska vara indelade i valkretsar, alternativt reservera detta krav för de allra största kommunerna. I kommuner med flera valkretsar ska det införas utjämningsmandat för att göra mandatfördelningen mer proportionell. Då får ett marginellt utslag i en valkrets inte samma betydelse för den totala mandatfördelningen.

Speciellt skulle förslag 10 innebär förbättringar för små partier som då skulle kunna ställa upp på samma villkor som andra partier. Detta då man slapp att ägna huvuddelen av jobbet på valdagen till att se till att få ut valsedlar till vallokalerna. Med en valsedel som folkpartiet föreslår utredning av (förslag 13) skulle dessutom kostnadsfrågan också hanteras. Idag får små partier betala sina valsedlar själva vilket är en mycket stor del av valbudgeten för de små.

Även utjämningsmandat i kommunerna (förslag 15) skulle gynna små partier som det jag själv är med i, Socialistiska Partiet (SP). I Göteborg skulle förmodligen både Kommunistiska Partiet (KP) och Feministiskt Initiativ (F!) sitta i fullmäktige om sådant fanns. Små vänsterpartier har ofta sina röster jämnt utspridd över kommunerna, med viss tyngdpunkt i arbetarstadsdelar för SP.s del och i medelklassstadsdelar för KP och F!.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Pusha Facebook Dela



 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Hygglig demonstration för den arabiska revolutionen

Just återkommen från demonstrationen till stöd för de protesterande och upproriska människorna i arabvärlden kan jag konstatera att demonstrationen i Göteborg var alldeles för liten. Den var okej,…

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Hygglig demonstration för den arabiska revolutionen

Just återkommen från demonstrationen till stöd för de protesterande och upproriska människorna i arabvärlden kan jag konstatera att demonstrationen i Göteborg var alldeles för liten. Den var okej,…

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Att demonstrera och strejka är inte odemokratiskt

Det finns mycket man kan säga om Kommunistiska Partiet (KP), populärt kallade ”errarna” mad anledning av sitt gamla namn Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna), förkortat KPML(r). Deras vurmande för Nordkorea är bisarrt, deras vurmande för Stalin är obehagligt och det finns många tveksamheter i deras syn på jämställdhet, homosexualitet och kultur som jag ser det.

Men att avfärda dem på det sätt som Cecilia Dalman Eek gör i Göteborgs-Posten är dumt, ointelligent, kontraproduktivt och dessutom inte helt och hållet sant:

Partiets största bidrag till politiken är att med odemokratiska metoder ha skapat ett hårdare politiskt tonläge och ökat misstänksamheten i samhället.

Jag vet faktiskt inte vad Dalman Eek menar med odemokratiska metoder. Jag känner inte till att errarna nånsin har använt sig av odemokratiska metoder. Strejker är inte odemokratiskt, inte ens vilda sådana, gatuprotester, demonstrationer, namninamlingar och protestmöten är inte odemokratiskt vad jag vet. Att ställa upp i val är ju inte odemokratiskt. Därmed har jag nog alla de arbetsmetoder som KP brukar använda sig av och har använt under sin långa existens (noterar dock att mitt eget parti, Socialistiska Partiet, är ett par år äldre om vi räknar vår existens sen grundandet av organisationen Revolutionära Marxister år 1969). Ingen av de arbetsmetoder KP har använt är odemokratiska som jag ser det.

Man KP har många gånger varit mycket sekteristiska när de protesterat och ordnat demonstrationer. Syftet har ofta i först hand varit att gynna och stärka det egna partiet, inte att vina eller driva den aktuella frågna. Detta har jag många gånger upplevt som extremt jobbigt och det kanske är detta som Dalman Eek menar med odemokratiska metoder. Men det är inte odemokratiskt. Det är sekteristiskt och besvärligt.

Dalman Eek har naturligtvis också fel när hon påstår att arbetarrörelsen (läs socialdemokratin, ett exempel på socialdemokratisk sekterism) sökt samarbete och kompromisser med vänstern. Vi som arbetade på olika industriarbetsplatser på 1970-talet vet att de istället sökte konfrontation med vänstern och samarbete med arbetsgivarna. Ibland ägnade de sig åt rent förtal och de försökte, preci som 1930-talet, få folk som var radikala sparkade och svartlistade. Sossarna hade egna angivare som rapporterade vänstersympatisörer till den militära underrättelsetjänsten (närmare bestämt IB), vilket bland annat avslöjades i samband med IB-affären och affären med sjukhusspionen. Dalman Eek ljuger antingen medvetet eller så är hon okunnig om det som hon skriver om.

Dessutom hade de en konstig syn på Östeuropa och Sovjetsystemet. Stödet för stalinismen som de fortfarande har kvar är stöd till en odemokratisk politisk syn. Den kritiken mot KP är naturligtvis helt korrekt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Pusha Facebook Dela

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us