I en rapport från London transport 1995 citerad i Konkurrensegenskaper i kollektivtrafiksystem VTI, Johansson 2004 s 15. Visas att om man jämför årskostnaden för fyra olika typer av kollektivtrafik som går ovan jord; buss bland trafik, buss på egen bana, trådbuss på trådbussbana och Light Rail (spårbunden trafik), så har den spårbundna trafiken lägst kostnad per passagerare vid trafik på 4000 passagerare/timma och riktning.

Även Göteborgs spårvägar har jämfört kostnaderna för buss och spårväg och kommit fram till att kostnaden per buss och resa är 12.80 kr och för spårväg 10.20. Men man antar att eftersom samtliga inte stämplar sina biljetter så är skillnaden troligen större.

350 personer kan transporters i en spårvagn det skall jämföras med att 70 personer får plats i en buss.???

Enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Sirio tar en Sirio-vagn (de nya italienska) 83 sittande och 96 stående=  179 passagerare)

I en rapport från Transportøkonomiskt institut visas att spårvagn använder minst gatuyta per trafikant. Bil kräver störst yta (Johansson 2004 s 26). Bil tar 22. 1 kvadratmeter i anspråk medan spårvagn tar 1,2 kvadratmeter i anspråk.

I Sverige används inte olja till att göra el, därför går det inte åt olja till att åka spårvagn.

Bil skall användas när det är nödvändigt och spårvagn ofta!

Spårvägen i Göteborg skall drivas med vindkraft i framtiden.

3. 1.Hur mycket fortare skulle det gå med spårvagn än idag?
   

Några minuter fortare från Selma Lagerlöfs Torg till Brunnsparken. Idag tar det 18 minuter från Selma till Brunnsparken, men de längre sträckan Hammarkullen - Brunnsparken tar 16 minuter. Även från Vårväderstorget tar det 16 minuter att åka till Brunnsparken. Det kommer alltså att gå snabbare samtidigt som det blir mindre trångt och man får ökad komfort.

2. Hur många bilar ersätter spårvagnen?
Gatuyta (m²) per trafikant för respektive färdmedel:

bil 22,1

cykel 9,7

buss 2,1

spårvagn 1,2

Källa: Stangeby 1995 hämtat ur VTI meddelande 984, 2004 sid 26

3. Är det inte enklare att sätta in fler bussar?
Jo, på kort sikt men spårvagn har mycket större kapacitet och är dessutom mycket mer energieffektiv.

4. Spårvagnar går bara sönder och är försenade så fort det snöar.
Det stora problemet för spårvagnar i Göteborg är att de delar utrymmet med bilar och har spåren nedsänkta i gatan. En spårvagn till Backa skulle gå på egen banvall och så bli mycket driftsäker.

5. ”Vad tjatar ni om, vi håller redan på att planera för spårvagn.”

Jo, det har politiker sagt sedan slutet av 60-talet och fortsätter att göra det idag, 40 år senare.

Men det enda som byggts i Backa är vägar.

Vad vi säger är att det nu är dags att gå från ord till handling.

6. ”Varför skall man bygga spårvagn just till Backa. Se på bussarna till Norra Älvstranden, de är alltid fullknökade.”

Det behövs fler spårvagnar och en utbyggd kollektivtrafik på många håll i och kring Göteborg. Men kollektivtrafik är inte bara en miljöfråga, det handlar också om rättvisa.  Vi i Socialistiska Partiet tycker att det är särskilt viktigt att bygga ut kollektivtrafiken i de områden där det bor många arbetare och låginkomsttagare.

7. ”Kollektivtrafiken kostar redan för mycket. Det som behövs är en ny älvförbindelse så att köerna i Tingstadstunneln försvinner. Det vore bra för miljön!”
Att bygga fler vägar är bara att göra problemen större. Med en kraftig satsning på kollektivtrafik minskar belastningen på de förbindelse som finns eftersom det är så mycket effektivare att åka kollektivt än bil.

8. ”Sluta förfölja bilisterna! Bilen är en mjölkkossa för staten.”
Fel! Det är en myt att bilismen är en inkomstkälla för samhället. Om man räknar ärligt på alla bilismens kostnader såsom sjukvård, trafikdöd och miljökostnader, är den tvärtom en utgift för samhället. Bilismen  skulle aldrig utvecklats så som den gjort om det inte varit för ett ständigt stöd från stat och kommuner. Se t.ex. Gunnar Falkemark ””Politik, mobilitet och miljö” s 260-396

9. ”Jag jobbar på Volvo och vi skulle mista jobben om det inte behövdes bilar. Hur skulle det då gå för Göteborg?”
Detta är en stor fråga som leder långt utöver frågan om att bygga spårvagn till Backa. Men den är viktig. Om vi skall kunna stoppa den globala uppvärmningen är det nödvändigt med en mycket snabb och kraftig minskning av fossilförbrukningen. Och där är vägtrafiken en av de stora bovarna. Om fordonsindustrin skall ha en framtid måste den helt ändra sin inriktning istället för att hålla sig kvar i omodern och miljöförstörande produktion. Det är inte kollektivtrafiken som hotar jobben utan bilindustrin själv.

10. Det är ingen fara med klimatet. Det har alltid varit upp och nedgångar i temperaturen.”

Växthuseffekten, att koldioxid håller jorden varm, har varit känd sedan 1800-talet. Sedan industrialismens uppkomst i slutet av 1700-talet har koldioxidhalten ökat i atmosfären med en kraftig ökning de senaste decennierna.

IPCC, det av FN upprättade samarbetet mellan världens ledande forskare på området, kom  2007 med en mycket försiktig uppskattning. Denna sa entydigt att människans användning av fossila bränslen orsakat uppvärmning av atmosfären vilket påverkat klimatet och att det är nödvändigt att minska förbränningen om inte konsekvenserna skall bli stora.

Källa: http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/syr/ar4_syr_spm.pdf

11. ”Bilen ger oöverträffad rörelsefrihet. Det kan aldrig spårvagnen erbjuda.”

Om det inte fanns några problem med biltrafik vore det upp till var och en men vägtrafiken är den storkonsument av fossila bränslen och ger stora växthusgasutsläpp. Dessutom är bilism inte möjligt om alla människor skall ha det. Redan idag drivs råvaropriserna upp av att Kina börjar bli mer biltätt.

Kollektivtrafik är en jämlikhetsfråga. Kvinnor, barn, ungdomar och alla de som har lite pengar åker kollektivt och ju dyrare det blir att köra bil desto mer kommer det att bli en klassfråga. Sedan länge minskar antalet ungdomar som skaffar körkort. Sedan 1990-talet har antalet körkortsinnehavare mellan 18 och 24 år gått ner med 26 procent. Källa: http://www.vv.se/templates/page3wide____14826.aspx

Om man räknar ärligt på bilens hastighet och tar med den tid det tar att jobba ihop till bi, bensin parkeringsplats och så vidare kommer man fram till helt andra siffror än vad som står på hastighetsmätaren. Filosofen Ivan Illich visade redan på 70-talet att denna, långsiktigt ärliga hastighet låg på cirka 20 kilometer i timmen!  Källa:  http://reactor-core.org/energy-and-equity.html

Kollektivtrafik där det är möjligt och bil bara när man måste.

12. ”Spårvagnar drivs med el som det också går olja för att producera.”

El produceras i Sverige till ca 90 procent av vattenkraft och kärmkraft, ungefär lika mycket vardera. De resterande 10 procenten kommer från värmekraftverk som till hälften eldas med fossila bränslen.  Källa: http://www.scb.se/templates/Standard____172871.asp

Med en medveten satsning kan en betydligt större del än den ynka procent som idag kommer från vindkraft produceras på detta sätt. 100 vindkraftverk skulle kunna driva hela spårvägsnätet i Göteborg!

Vägtrafik drivs däremot i princip enbart av olja. Dessutom går det åt mycket mindre energi per person att åka spårvagn.

Spårvägstrafik är i regel billigare än busstrafik i Göteborg kostade 1997 en resa på spårvagn 10,20 mot 12,70. Källa VTI meddelande 984, 2004

Spårvagnar som drivs med el släpper inte ut föroreningar, spåren talar även om att här finns kollektivtrafik och förändrar gatubilden vilket bussen inte gör.

Beräkning från Zurich: en kilometer stadsmotorväg åtta gånger mer än en kilometer spårvägsspår  men spåret hade dubbelt så hög kapacitet. VTI meddelande 984, 2004 sid 28

Nya spårvägen i Strasbourg, invigd 1994 och förändringar i busstrafiken, gav sammanlagd trafikantökning i kollektivtrafiken på 25% samtidigt som antalet bilar som körde in till centrum minskade med 17%. VTI meddelande 984, 2004 sid 28