Flyktingamnesti

555131_10200783439805680_1439881992_nDemonstrera 6 juni – stå upp för asyl, solidaritet och lika villkor!

Sverige 2013:
> Demokratikämpar, fackliga aktivister, hbt-personer & troende tvångs­utvisas till fängelse och tortyr > Regering & storföretag fortsätter göra affärer med samma diktaturer > Gamla & sjuka kastas ut. Även till krig. Familjer splittras > Tiotusentals lever gömda – många hemlösa & hungriga > Polisen utför inre passkontroller efter utseende > Storföretagen fick kontroll över arbetstillstånden & utnyttjar migrantarbetare som billig arbetskraft > Politiska krafter försöker skylla orättvisor på våra arbetskollegor, klasskompisar & grannar

Den 6 juni står vi upp för solidariteten!

Protester i hela landet. I Stockholm samlas vi 16.00 på Sergels torg

Arr: Asylrörelsen Stockholm, Kommunal Nobinatrafiken, Studenter mot rasism, Riksförbundet Barnen Först, Iranska flyktingars riksförbund, Papperslösa Stockholm, Föreningen Varken hora eller kuvad, Rättvisepartiet Socialisterna, Iranska flyktingars riksorganisation, Afghanska föreniningen, Casaperu.se, Etiopiska flyktingföreningen och Kurdiska Framtidsrörelsen i Syrien

Klasskamp i engelsk fotboll

Fotbollen är fortfarande rund även om elitfotbollens arenor har blivit en marknadsplats bland andra marknadsplatser. Dess utövare är moderna gladiatorer och i den mån den där berömda klubbkänslan finns kvar hittar vi den hos fansen inte hos ägarna som allt oftare är stenrika knösar som bara vill dekorera sina liv med en framgångsrik klubb och dess spelare. Silvio Berlusconi pyntade sig ett tag med vår Zlatan när denne spelade för hans Milan. I dag  ägs Ibra i stället av PSG och då Emiren av Quatar  Sheikh Hamad som köpt hela klabbet.

En annan knös är den amerikanske mångmiljardären och riskkapitalisten Ellis Short som äger den traditionsrika brittiska klubben Sunderland AFC. När laget nu hänger på gärsgårn, riskerar att åka ur ligan och förlora miljoner i TV-intäkter, valde han att rekrytera den famöse tränaren Paolo Di Canio till klubben.

Men det var som  att kasta in en bomb på hemmaplan, en arena  som är rest på marken av en tidigare kolgruva, Wearmouth Colliery, och som har fått sitt namn Stadium of Light (Ljusets arena) efter den berömda Davy lamp eller gruvlampa som lyst upp de mörka tunnlarna för generationer av gruvarbetare.

Paolo Di Canio har sin bakgrund i en klubb med rakt motsatta anor. Italienska Lazio, som grundades av militära officerskretsar 1900 och som senare blev en klubb för fascistiska svartskjortor. Benito Mussolini var en kär gäst i vimlet på klubblokalens terraser och byggde den arena, Stadio Olimpico, som fortfarande är Lazios hemmaplan. Klubbens fans i modern tid, Ultras, befolkas av högerextrema ofta rent fascistiska våldsverkare som på sina banderoller älskar att skriva bokstäverna SS i klubbnamnet Societa Sportiva Lazio med nazisternas typsnitt. De gapar och buar ut alla färgade spelar och sjunger antisemitiska sånger. Som ung grabb och juniorspelare fostrades Di Canio i denna miljö och sägs ha en tatuering med italienska Dux (Ledare) på sin ena arm. Som vuxen sitter ungdomens ideologiska brännmärken uppenbart kvar och han blev ökänd när han som spelare i Lazio saluterade Ultras med en fascisthälsning.

article-2302705-19078B29000005DC-945_634x495

Allt detta har blivit för mycket för klubbens viktigaste supporter, Gruvarbetarförbundets lokala fackförening. Dess standar eller fana hänger på hedersplats när man kommer in i klubbens lokaler men kommer nu att hämtas hem av dess generalsekreterare Dave Hopper som inte skrädde orden när han förklarade varför:

”Jag liksom tusentals andra gruvarbetare har stött Sunderland från barndomen och vi är passionerade när det gäller fotboll. Men det finns principer som är viktigare. Vårt standar är en symbol för Durhams gruvarbetare, för vår långa kamp för arbetarklassens rättigheter. Rättigheter som sopades undan av fascismen i Tyskland, Italien, Spanien och Chile. Vi har en helig förpliktelse inför de miljoner som utplånades av Hitler, Mussolini och Franco att motsätta oss fascism var och i alla sammanhang denna onda tro sticker upp sitt tryne, framförallt under en tid när arbetande människor åter tvingas att betala för kapitalismens kris på samma sätt som i Europa under 1920- och 1930-talen. Tillsättningen av Di Canio är en skam och ett förräderi mot alla dem som kämpade och dog i kampen mot fascismen. Alla måste stå upp och ta avstånd från denna skandal samt begära av Ellis Short och Sunderlands styrelse att de ska ändra sitt beslut.”

Labours förre ordförande David Miliband, som fungerat som hedersdirektör för Sunderland, har som en effekt av de häftiga reaktionerna hedersamt nog lämnat sitt uppdrag som sin politiska protest. Vi får se hur det hela avlöper. Än är inte sista bollen slagen. Ska marknadskrafterna eller klubbkänslan styra.

http://kildenasman.se/2013/04/03/klasskamp-i-engelsk-fotboll/

Respektera mötesfriheten

Jag gick i en demonstration i lördags, liksom många andra. Jag såg flera av mina vänner där. Vi ville protestera mot rasisterna och islamofoberna i SDL som besökte Malmö. Vi är många som är oroliga, vilket beror på Sverigedemokraternas framgångar, som vi ser som ett hot mot arbetarrörelsen.

Så vi gick i det demonstrationståg som fanns. Från Möllan ner till Stortorget. Arrangör var Skåne mot rasism, vilket lät tryggt och bra och väldigt brett. Det blev också en bra manifestation, i stort sett. Men när vi väl var på plats på Stortorget inträffade något märkligt, en mindre grupp började kasta rökbomber mot polisen och rev omkull ett avspärrningsstaket.

Nu var det hela snabbt över på några minuter och lugnet återvände. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det rörde sig om en liten isolerade grupp av hetlevrade ungdomar. Men det var värre än så, det handlade om arrangörerna till demonstrationen från Möllan, alltså den sammanslutning som kallar sig ”Skåne mot rasism”, som hade planerat det hela bak ryggen på oss som demonstrerade.

”Skåne mot rasism” är inte heller något brett nätverk, i själva verket består det av vissa så kallade autonoma. Vilket inte ska förväxlas med alla syndikalister och anarkister, jag blev i går under dagen kontaktad av någon som kallar sig just anarkist som förklarade att de inte är överens med ”Skåne mot rasism”. Han höll också med om det debattinlägg jag skrev i går: Smolk i anti-rasist-bägaren (bloggen Röda Malmö hade fler än 1 300 besök under gårdagen).

Jag känner mig lurad av arrangörerna och kommer i fortsättningen att passa mig noga för ”Skåne mot rasism”. Deras grundläggande idé är att skapa oroligheter, konfrontationer med polisen och att stoppa andras mötesarrangemang.

Det är en politisk linje som kan få förödande konsekvenser om den får hållas. Många människor, som vill protestera mot rasisterna, kommer att avhålla sig från att delta. Borgerliga massmedia kommer att få många anledningar att hetsa mot anti-rasisterna.

Men det värsta är vad en sådan politisk linje gör med oss själva. Vi som skulle bekämpa rasisterna och försvara demokratin blir förespråkare för en inskränkning av de demokratiska rättigheterna. Förvisso lever vi i en kapitalistisk demokrati där demokratin är underordnad klassintressen, men det finns också demokratiska fri- och rättigheter som arbetarrörelsen tillkämpat sig i det förflutna.

Till dessa hör mötesfriheten. Den ska vi värna om. Den gäller även för våra politiska motståndare. Det innebär att vi inte ska forcera avspärrningar, kasta saker på folk och att ”störa ut” deras möten eller att stoppa dessa. Däremot ska rasismen stoppas och blockeras. Det gör vi genom gediget och långsiktigt opinionsarbete. Också genom att massmobilisera till motdemonstrationer när så behövs. Men då krävs ett hundraprocentigt vakthållande om de demokratiska rättigheter vi har. Anti-rasism och försvar av demokratin ska gå hand i hand.
DSC05692

Bekämpa REVA: Följ exemplen på vardagssolidaritet!

sergels-torg-idag
Klappjakten på papperslösa flyktingar och invandrare når nya skrämmande nivåer. Samtidigt som en ny lag ger papperslösa rätt till sjukvård och skola, beordras polisen att finkamma just sådana miljöer där papperslösa kan tänkas vistas. Genom det så kallade Reva-projektet – “Rättssäkerhet och effektivt verkställighetsarbete” – söker migrationsverket, kriminalvården och gränspolisen sedan 2010 att genom skärpt “inre utlänningskontroll” av bostadsområden, arbetsplatser och andra områden gripa och utvisa papperslösa. Projektet som inleddes i Skåne har där under ett år mefört tjugofem procent fler utvisningar. Det är när projektet nått Stockholm, med polisens “etniska profilering” av resenärer i T-banan frågan nått offentligheten. Att tvinga människor med “utländskt utseende” att visa id-handlingar är så uppenbart kränkande och rasistiskt att till och med regeringens integrationsminister Erik Ullenhag (FP) tycks baxna. Men de rasistiska kontrollerna är bara följden av regeringens och migrationsminister Tobias Billströms (M) uppdrag åt polisen: att skärpa kontrollen och öka antalet utvisningar.

Därför grips nu barn i skolan och sjuka på vårdinrättningar, därför selekteras nu mörkhåriga från blonda i Stockholms T-banespärrar. “Det är lite polisstat över det hela”, säger chefen för gränspolisen i Stockholm till SVT. Lite? Det är i själva verket ett skolexempel på hur polisstatsmetoder används för att sprida rädsla i delar befolkningen och vänja alla vid repressiva metoder.
När statliga myndigheter dessutom putsar av forna tiders “rastyper” med “svenskt” och “icke svenskt” utseende som grund för polisiära ingrepp, sker något avgörande. Varenda köksbordsrasist får sina naivaste fördomar bekräftade, minsta barn får lära sig skillnaden mellan “vi” och “dom”, vad som “egentligen” är svenskt och vilken sort man bör tillhöra för att vara på den säkraste sidan. Årtiondens fostran i mångkulturell tolerans torpederas liksom strävan efter integration och gemenskap.
Grunden till detta katastrofala haveri är inte bara polisens arbetsmetoder utan uppdragsgivarens, den borgerliga regeringens politik. Att vrida åt tumskruvarna på människor som fått avslag på sina asylansökningar medan skrupelfria företagare fått fria tyglar att importera underbetald och rättslös arbetskraft, demonstrerar regeringens krassa klasspolitik.
Den skärpta klappjakten på skyddslösa, den rasistiska sorteringen av människor, det skärpta repressiva klimatet på gator och torg är skapat av regeringen. Ansvaret för detta ska den inte undkomma.
Nu reagerar alltfler människor mot jakten, insamlingar sker till gömda papperslösas färdbevis för att klara kontroller, sms-varningar går ut om vakter och civilare. Det civila samhället tar det ansvar för medmänsklig solidaritet som myndigheterna söker krossa.
Socialistiska partiet uppmanar alla att följa dessa exempel på vardagssolidaritet.
Skam över den regering och de polismyndigheter som jagar skyddsbehövande människor!
Skam över dem som återinför en öppen rasistisk sortering av människor!
Stoppa avvisningarna, stoppa de omänskliga kontrollerna, avbryt omedelbart Reva-projektet!

Socialistiska Partiet
partistyrelsen 23 februari

…………………………………………………

Protester runt om i landet
En stor demonstration mot utvisningar och REVA arrangeras av Rädda Barnens Ungdomsförbund, Röda Korsets Ungdomsförbund och Ungdom mot Rasism i Kungsträdgården i Stockholm den 9 mars klockan 15.00.

Facebook: Demonstration mot utvisningar och REVA
Hemsidan: Rädda Barnens Ungdomsförbund

Men redan fredag 1 mars kommer en aktion och massplankning mot REVA äga rum i Stockholm.
Läs aktionsplanen på Facebook: Aktion och massplankning mot REVA
16.00 vid tunnelbanans spärrar i Centralstationen.
Arr: Asylrörelsen Stockholm och Studenter mot rasism

Det kommer även hållas demonstrationer på följande orter:
Göteborg, Gustaf Adolfs torg 2 mars 14:00
Uppsala, Stora torget 9 mars 11:00
Malmö, Möllevångstorget 9 mars 15.00

 

 

Rasisterna ut ur Malmö

Den 23:e mars kommer den fascistiska organisationen Swedish Defence League (SDL) till Malmö. SDL är nybildad ultrahögergrupp som just nu försöker etablera sig i Sverige. I sin propaganda lyfter de ofta fram ”islamisering” som att hot vanliga människor, men den egentliga grunden är fascism, rasism och reaktionär högerpolitik. Den finns ingen konflikt mellan muslimer och icke-muslimer. Den verkliga konflikten finns mellan den som äger och oss som inte äger.Klyftan mellan fattiga och rika växer ständigt och våra liv blir sämre varje dag. Vi som inte äger några företag eller innehar några politiska maktpositioner vet att vi måste kämpa tillsammans för att förbättra våra liv. Målet för SDL och andra rasistiska och reaktionära högergrupper är att vi börjar hata varandra istället. Vi får inte låta dem krossa vår solidaritet. Istället måste vi organisera oss och svara med direkt aktion mot rasister och kapitalister. Med direkt aktion återtar vi makten över våra liv på den sätt vi själva väljer. Den 23:e mars måste vi tillsammans visa rasisterna och fascisterna i SDL att deras reaktionära högerpolitik inte har någon framtid.
276916_489418281095187_128416320_n
Den 23:e mars vill SDL gå igenom ”Rosengård”, de har i nuläget inte gått ut med vare sig startpunkt eller destination. Vår vilja är att blockera deras demonstration för att visa att rasister inte är välkomna till vår älskade stad. Mer information kommer att komma. För ett enat Malmö mot rasisterna!

Sverigedemokraternas marsch i opinionen

Järnrörsvideor och avslöjanden verkar inte hjälpa, Sverigedemokraterna fortsätter växa i opinionsundersökningarna och enligt FSI:s (Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier) nyss släppta undersökning blir SD det tredje största riksdagspartiet när 80- och 90-talisterna går till valbåset. Siffrorna är naturligtvis alarmerande.
Samtidigt är rasismen ett minskande problem i Sverige, om man får tro analytikerna. Invandringspolitik hamnar allt längre ned på den politiska prioriteringslistan medan exempelvis ’lag och ordning’ hamnar högt. Det är ju på flera vis positivt, men man måste hålla i tanken vilka partier som uppfattas som starkast på just det området – återigen är det SD som tar första plats, följt av allianspartiernas allt mer auktoritära hållningar. Alliansens talesmän fortsätter sin schizofrena kryssning mellan principiellt humanistiska uttalanden, brunfläckiga grodor och inhuman politisk praktik.

Vi har tidigare nämnt att Sverigedemokraternas framgångar inte är deras egen förtjänst, utan en följd av de övriga partiernas misslyckande. Allt mer pekar på att det är en korrekt bedömning. Man skall förvisso inte stirra sig blind på opinionsundersökningar, men trots allt ser vi tydliga tendenser i väljarkårens preferenser. Frågan är bara, på vad? – Åtminstone står det klart att unga söker alternativ utanför det allt mer homogena ”Mittens dike” med dess nyanser av grått. Att Vänsterpartiet i dagsläget inte lyckas vara det alternativet, samtidigt som socialdemokratin inte ens verkar vilja vara det, står också klart. Knappast kan SD, med sina fantasikalkyler och brist på erfarenhet, anses vara mer trovärdigt – trots att just ”trovärdighet” är det enda borgerliga ledarsidor verkar kunna hålla i huvudet när de propagerar politik.

Att erbjuda alternativ som utgår ifrån den arbetande och arbetslösa befolkningens villkor är det enda valet för den vänster som vill växa. Det koncept som de växande vänsterpartierna i Danmark, Grekland och Nederländerna anammat. Problem som människor upplever i sin vardag skall tas på allvar och kan bara åtgärdas genom att ge verkliga svar som varken baseras på rasistiska lögner eller dryper av de privilegierades förakt för underklassen.
Den enda verkliga antirasismen bygger på insikten om att vi alla vill ha en värdig tillvaro och inflytande över våra liv, oavsett var vi är födda. Människor som flyr förtjänar inte att komma till Sverige för att landet behöver arbetskraft till lågstatusyrken eller ens för att det berikar kulturen, utan gör det blott och bart därför att de är i behov av en trygg plats att bygga sina liv. En verkligt trovärdig alternativ politik baseras på dessa insikter. Den kommer inte att falla de borgerligas ledarsidor på läppen – men det var ju heller aldrig meningen.

Kristallnatten – Ett Malmö för alla

9 November:

Den nionde november 1938 inledde nazisterna i Tyskland den terror som skulle leda till förintelsen där över sex miljoner judar mördades. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 brändes och förstördes över 1 400 synagogor och bönehus. Omkring 7 500 judiska butiker fick skyltfönstren krossade, vandaliserades och plundrades.

De rasistiska partierna har de senaste 10 åren haft stort genomslag i valen runt om i Europa, inte minst i det senaste riksdagsvalet i Sverige. Därför blir det viktigt för alla som tar a

vstånd från dessa idéer att påminna om historien. Visa att du tar ställning, kom med och protestera mot rasism och fascism! Den 9 november minns vi offren för nazismen och visar vår vilja till motstånd mot rasistiska krafter i Sverige idag. Vi visar att vi vill ha ett Malmö för alla!

Manifestation klockan 18:00 på Gustav Adolfs torg i Malmö. Talar gör Lina Myritz, Asylgruppen, Helena Svantesson, överlevande från Auschwitz och Susanne Adielsson, ordförande för RFSL-Malmö. Musik: Gonza och Street Klezmer.

Arrangörer: ABF-Malmö, Iransk-Svenska Solidaritetsföreningen, Kommunal Skåne sektion 39, LO sektionen Malmö, SEKO Skåne, RFSL Malmö, Svenska Målareförbundet, Sveriges Ensamkommandes Föreningen, Socialdemokraterna & SSU Malmö, Transport avdelning 12, Ung Vänster, Iransk Svenska-Föreningen, Vänsterpartiet och Vänsterns studentförbund.

 

Fackeltåg till minne av Kristallnatten

Göteborg

Inga fler Kristallnätter!
För alla människors lika värde!
Bekämpa antisemitism, homofobi, islamofobi, antiziganism och rasism!

Samling Götaplatsen 9 november kl. 17.30, avmarsch 18.00. Möte Götaplatsen med tal och musik
Arrangör 9novemberkommittén med bl.a. JIPF, Kulturföreningen för resandefolket, rfsl, v, fp, mp, ssu, SEKO, Kommunal Väst, sp, rs, kp, Göteborg mot rasism, Göteborgs rättighetscenter

 

Breiviks idéer delas av många

Håkan Blomqvist och Kjell Östberg, historiker och båda medlemmar i Socialistiska Partiet, skriver idag i Aftonbladet:

- Finns det inga gränser för vänsterdebattörers iver att sammankoppla meningsmotståndare med Anders Behring Breivik, rasar ­Dagens Nyheters ledar­krönikör Erik Helmerson. Från samma DN-plats har Hanne Kjöller just påstått att Breivik visar hur den bruna ­extremismen flyter samman ”med den röda och gröna”. Allt medan Aftonbladets lustigkurre Johan Hakelius ser Breivik själv som en produkt av den kulturmarxism han sökte utrota.

Massmördaren får tjänstgöra som knölpåk för vitt skilda syften.

Men massakern på Utøya riktades mot arbetarrörelsen, syftet var att tysta en generation unga vänsterradikaler och skotten kom från höger.

Ingen annan än Breivik bär ansvaret, men det är viktigt att förstå för vilken tankevärld han hoppades slå upp en bräsch genom sitt blodsdåd.

Vad som för många i dag framstår som fantasier utgjorde länge en kraftfull konservativ tankevärld, gemensam för breda kretsar: Den heta nationalismen, särarts­idéerna och patriarkalismen, den västerländska kristna civilisationens kallelse, rädslan för folkblandning, hatet mot ­arbetarrörelsen och demokratins massvälde. Ett idégods som med fascismens fall 1945, den koloniala frigörelsen och välfärdsstaternas ökade jämlikhet tycktes förpassat till historien.

Det är ingen överdrift att i dag tala om renässansen för hela den tankevärlden som i uppgraderad 2000-talsversion utmanar demokratiska och egalitära samhällsideal.

Läs Breiviks försvarstal. Han beklagar att konservatismens idéer misskrediterades genom nazismen, vilket gav utrymme för vänsteridéer, mångkulturalism och feminism. 1968 var en kulturkatastrof när marxisterna fick monopol på utbildning och opinionsbildning. Den politiska korrektheten la sig som en blöt filt över samhället och öppnade för dagens normupplösning.

Har någon hört det förut? I åtskilliga etablerade kretsar är det mainstream. För högerpopulistiska partier utgör det själva fundamentet. I många hänseenden är Tea Party-rörelsens företrädare mer extrema. På svenska Axess sidor är kampen mot den politiska korrektheten fundamenta liksom antifeminismen hos många borgerliga opinionsbildare.

Breiviks idévärld utgör ett fanatiserat koncentrat av de senaste trettio årens högeroffensiv mot jämlikhet och välfärdsstater, av 1980-talets kalla krig mot kommunismen, Huntingtons ”civilisationernas kamp” mot islam på 90-talet och 2000-talets ”krig mot terrorn”.

Den källardörr till en mobiliserad konservativ idévärld Breivik slår upp har betecknats som fascism. Det är inte missvisande men för smalt. Fascismen utgjorde i sin tur ett koncentrat av den tidens långt bredare konservativa, nationalistiska idévärldar. Hit slöt sig traditionella eliter, militär och ämbetskår. Man väjde inte för blodig terror när den gamla ordningen tycktes hotad. Att som sanitär åtgärd ”skjuta av” stora grupper av ”smittbärare”, det vill säga ”röda”, ”rebeller” och andra samhällsupplösare har utgjort ett beprövat vapen alltsedan Pariskommunens och finska inbördeskrigets dagar. ”Marxister, i dag dör ni!” Breiviks ord på Utøya har ekat från stånd­rätter och dödsskvadroner sedan ”massorna” började klampa in i politik och samhällsliv för mer än ett sekel sedan.

Medvetenheten om detta arv tycks i dag helt frånvarande, inte minst i regeringens program för kamp mot terrorismen. Det identifierar tre riskmiljöer: den autonoma vänstern, vitmaktmiljön och den våldsbejakande islamismen. Regeringen hänvisar till Säpos försök att ringa in presumtiva terroristers radikalism:

”En kategori personer drivs framför allt av ett sökande efter meningen med livet. Andra drivs i första hand av att de upplever starka orättvisor i omvärlden. Ytterligare en grupp kommer i kontakt med den radikala miljön genom vänner, föräldrar, syskon eller andra släktingar som redan befinner sig där.”

För oss låter det som drivkrafterna för de ungdomar som åkte till Utøya för att förändra världen. Men Anders Behring Breivik tillhörde inte någon av Säpos kategorier. Han var en kristen kulturkonservativ antiislamist, diplomatson och datakonsult som avskydde feminism och kulturmarxism på närmast ordinärt sätt i dagens nykonservativa kretsar.

Det var tron på sin kallelse att få världen att lyssna genom en massmordschock som gör honom unik. Hans idévärld delas dessvärre av alltför många.

Håkan Blomqvist
Kjell Östberg
historiker vid Södertörns högskola

Trygghet för alla – Inga nazister i Kortedala!

Göteborg 6 april kl. 12.30

Trygghet för alla – Inga nazister i Kortedala!

Bakgrund: För snart två veckor sedan blev en 61-årig man misshandlad på Kortedala Torg av flera ungdomar. Mannen fick livshotande skador och vårdas nu på sjukhus. Sex av pojkarna är nu anhållna för försök till mord. Det fanns flera vittnen till händelsen som skedde mitt på dagen.

Eftersom de anhållna inte är några blonda blåögda ungdomar har nationaldemokraterna (ND) tagit tillfället i akt att sprida sin hat propaganda genom att försöka anordna ett torgmöte på lördag, en manifestation med ett budskap vars syfte är att splittra alla oss som vill leva tillsammans i ett tryggt samhälle.

Nationaldemokraterna är ett litet livlöst parti som knappt har några medlemmar i Göteborg, länk till deras hemsida:
http://www.nd.se/artiklar/2012/03/nd-anordnar-torgmoete-i-kortedala.aspx

Vi vet att problem i samhället inte beror på att människor har olika religion eller olika bakgrund och vi kommer inte låta nationaldemokraterna ha sitt torgmöte ifred utan störa dom och visa att de inte är välkomna att vistas i solen.

Bjud in alla du känner – För ett tryggt Kortedala – för alla!

//Nazifritt Kortedala.

Kortedala Torg, framför Folkets Hus/Biblioteket.