Välfärdskamp och antirasism hör ihop

hjärta antirasismDEBATT. Hur ska Sverigedemokraternas framgångar förstås och bemötas? Den frågan diskuterades vid Socialistiska Partiets styrelsemöte i Göteborg. Följande text utgör ett bidrag från styrelsen till vänsterns försök att orientera sig i frågan och utveckla sin strategi. Det rör sig alltså inte om en resolution utan om just ett diskussionsinlägg för dialog om framtiden.

Läs mer på Internationalens hemsida: Välfärdskamp och antirasism hör ihop

Studiecirkel: Hur bekämpar vi fascismen?

sp studiecirkelGÖTEBORG. Studiecirkel om fascism, rasism och hur vi organiserar motståndet.

Under lång tid har den organiserade rasismen varit på frammarsch och även lyckats öka sitt stöd i valen. Många känner oro. Demonstrationer, debattartiklar och utspel från de etablerade partierna har avlöst varandra – men inget har hjälpt. Att 13 procent röstade på SD är ingen slump och beror varken på att människor blivit dummare eller ondare. Det har orsaker.

Framför allt är det ett symptom på att samhället medvetet dragits isär och att många med rätta anser att ingen talar för dem. Demonstrationer i all ära men vi tror att det nu är nödvändigt att gå till roten med problemet om vi inte vill ge rasisterna chansen att fördubbla sig igen till nästa val. Att prata om rasism utan att prata om jämlikhet, rättvisa, välfärd, arbete och fackliga rättigheter – kort sagt maktfrågor – är att ge de rasisterna fritt fram. Det räcker inte att vara arga, vi måste också förstå. Läs mer

Bortglömda lärdomar

LEDARE. Tre år har gått sedan Anders Behring Breivik gjorde tydligt för världen att högerextremismen är mer än ett hot mot minoritetsgrupper och den radikala vänstern. Lärdomarna och insikterna när den första chocken lagt sig sade oss att de brunaste av frön kunde gro mitt i Fremskrittspartiets ungdomsförbund och att de skandinaviska säkerhetspolisernas ensidiga fixering på islamistisk terrorism inneburit en total blindhet för det oresonliga hat mot ”kulturmarxism” som frodades (och frodas) på Internetforum och kommentarfält. Läs mer

Klassintresset lyser igenom i borgerlig media

IMG_0519BILD: Malmö den 9 mars i år. Dagen efter att nazister från Svenskarnas Parti angripit antirasister och feminister i samband med en demonstration på den internationella kvinnodagen.

LEDARE. I en sjö utanför Borås vräks en grupp nyanlända flyktingar överbord när båten de hyrt rammas av en motorbåt. När de försöker ta sig ur vattnet blir de stampade på händerna, samtidigt som gärningsmännen filmar. Vid Stockholm angrips och vandaliseras flera romska tältläger av rasister. I Sjöbo begär Svenskarnas Partis tidning Realisten ut namnen i den antirasistiska protestlista som 250 kommuninvånare skrivit under. Skälet sägs vara att nättidningen vill skriva en ”granskande artikel”, men med tanke på partimedlemmarnas vana att tillgripa kniv mot sina motståndare är det naturligt att antirasisterna i den lilla kommunen känner sig hotade. Läs mer

Mobilisering mot nazism och fascism är viktigare än förbud

Nazister går till våldsam attack mot fredliga antirasister i Kärrtorp. Demonstranter som försvarar sig fysiskt åtalas för våldsamt upplopp.
Nazister får polistillstånd att demonstrera i Jönköping på arbetarrörelsens första maj. Motdemonstranter grips av polis och lagförs.
Den svenska partipolitikens sommarhögtid i Almedalen öppnas av nazister från stora scenen, med polistillstånd. Protesterande aktivister släpas bort med våld…
Vi garanterar bara yttrandefriheten, är polismyndigheternas försvar mot en upprörd opinion. Samma försvar som rektorer, landstingsdirektörer, chefer och liberala ledarskribenter uppbådat mot skolelevers och anställdas protester vid främlingsfientliga och rasistiska politikerbesök.
Men yttrandefrihet och andra medborgerliga friheter är aldrig absoluta. Genom lag­stiftning sätter varje samhälle gränser; som mot pedofili och barn­pornografi, planering av mord och terror mot enskilda, personlig smutskastning, med mera. Var dessa gränser går bestäms av intressen, samhälleliga styrkeförhållanden och rättsmedvetande. Läs mer

Tio teser om extremhögern i Europa

1. Valet till Europaparlamentet bekräftar en tendens som varit synlig i de flesta länderna på kontinenten, nämligen extremhögerns spektakulära framgång. Det är ett fenomen utan sin like sedan 30-talet. I flera länder fick dessa rörelser mellan 10 till 20 procent av rösterna. I tre länder, Frankrike, England och Danmark når de redan 25-30 procent av rösterna. Deras inflytande är dessutom större än deras väljarbas eftersom deras idéer smittar ner den ”klassiska” högern och även en del av den social-liberala vänstern. I Frankrike är situationen mest allvarlig. Nationalfrontens genombrott övergår alla förutsägelser inklusive de mest pessimistiska. – Det är fem minuter i midnatt, skrev Mediapart nyligen i en ledare. Läs mer