Viktig information inför gymnasievalet

Vilken ska man välja?
På gymnasiemässan marknadsför sig de olika gymnasieskolorna och försöker övertyga dig om att du skall välja just deras skola. Färglada reklambroschyrer delas ut i mängder – däremot så är det lite med viktig information. Information som du behöver för att kunna avgöra om den skola du funderar på att gå har tillräckligt med resurser för att ge dig en bra utbildning eller om det är en skola som försöker dölja sina brister bakom glansiga reklamblad.

Bra eller dålig?
Det är svårt att bedöma om en skola är bra eller dålig. Skolförsäljarna här innanför på gymnasiemässan kommer inte att ge dig en objektiv information utan de är här för att värva dig till sin skola. Men det finns information som du kan använda dig av för att bedöma om skolan håller hög kvalité eller om det är en skola som du bör strunta i. Skolverket publicerar varje år fakta om alla svenska skolor. Fakta om lärartäthet, om lärarnas utbildning och om det finns specialisthjälp att få på skolan om man skulle ha svårt i något ämne.

Förutsättningarna för dig som elev att få goda kunskaper är helt klart sämre på friskolorna än på någon av de kommunala gymnasieskolorna. Anledningen till att förutsättningarna är sämre på friskolorna är att deras huvudsakliga syfte inte är att ge dig en bra utbildning utan deras mål är att fixa så stor vinst som möjligt till sina ägare

Får du någon hjälp?
Utöver små klasser och utbildade lärare behöver en skola annan specialistpersonal för att kunna hjälpa dig och dina klasskamrater att få goda kunskaper. Det är en hel del som kan hända under en treårig utbildning då du
kanske behöver extra hjälp och stöd för att klara av utbildningen. Fråga om skolan har studie och yrkesvägledare, kurator, skolbibliotek, bibliotekarie, matsal, idrottshall, läroböcker eller skolsköterska när du går runt inne på
mässan. Finns det brister på dessa områden så minskar dina möjligheter att klara av utbildningen. Det är dumt att chansa med sin framtid – välj en bra skola!

Om skolan går i konkurs
Skolorna lever på den elevpeng som följer med varje elev som börjar på skolan. Färre elever gör att inkomsterna för skolan minskar, vilket kan leda till att skolan gör konkurs och läggs ner. De kommunala skolorna kan inte
gå i konkurs men friskolor går i konkurs lite då och då. Antalet gymnasieelever minskar nu vilket leder till att det börjar färre elever på gymnasiet i år än det har gjort på många år. En följd av det här är att gymnasierna nu kommer att få mindre pengar att betala sina verksamheter med. Eleverna kommer helt enkelt inte att räcka till alla gymnasieutbildningar.

Går skolan i konkurs så står du där med en halvfärdig utbildning. Kommunen har ingen skyldighet att erbjuda dig en plats på ett likartat program om din friskola går i konkurs. Utan du får söka som vanligt till en annan skola. Många skolor kommer att gå i konkurs de närmsta åren när elevkullarna minskar med ca 30%. Ett sätt att undvika risken att gå på en skola som gör konkurs är att välja en kommunal skola.

FAKTA:
Det finns få behöriga (utbildade) lärare på friskolorna – mindre än hälften är behöriga att undervisa.

Det finns inte en enda specialpedagog på friskolorna i Kristianstad/Hässleholm – ingen specialisthjälp att få när skolarbetet går dåligt.

Klasserna är generellt större på friskolorna än i de kommunala skolorna.

Kvalité kostar men det har inte friskolorna råd med – kostnader försämrar vinsten.