Lär för livet – inte för näringslivet

Efter andra världskrigets slut genomfördes genomgripande reformer inom utbildningsområdet. Rätten till högre utbildning – som länge varit ett privilegium förbehållet de besuttna klasserna – kom nu stegvis även de mindre bemedlade klasserna till del. Den obligatoriska grundskolan förlängdes till nio år och det blev möjligt även för arbetarklassens barn att ta studentexamen och gå vidare till universitetet. Gymnasieskolor byggdes ut i många kommuner och högskolor spreds över landet.

Under 1990-talet och 2000-talet drabbades dock skolan – i likhet med hela den sociala välfärden – av nedskärningar, avregleringar och privatiseringar. Konsekvensen har blivit att skillnaderna i undervisningsstandard mellan olika skolor ökat samt att väl fungerande kommunala skolor tvingats stänga på grund av att alltfler elever sökt sig till friskolor.

Även högskole- och universitetsutbildningen har fått vidkännas markanta inslag av nyliberal politik. Den akademiska grundforskningen har i allt högre grad kommit att skräddarsys och finansieras efter näringslivets önskemål, inte sällan direkt sponsrad av de stora exportföretagen. Den så kallade 25:4 regeln – som tidigare gjort det möjligt för personer som fyllt 25 år med minst fyra års yrkeserfarenhet, och med kunskaper motsvarande Svenska B och Engelska A, att i en speciell kvot söka till universitet och högskola – avskaffades 2008 av Alliansen. Det var ett ideologiskt beslut av regeringen Reinfeldt med udden riktad mot arbetarklassen och flera decenniers arbete i syfte att öka mångfalden av livserfarenhet bland studenterna på landets universitet och högskolor. Ett annan genomförd förändring som också spär på likriktningen är det så kallade meritvärderingssystemet, en nyordning som bara ger pluspoäng vid vissa slutförda kurser i matematik, svenska och engelska, poäng som inte heller studenter med äldre betyg har någon möjlighet att tillgodoräkna sig.

Regeringen Reinfeldts ”reformer” är i grund och botten ett led i att böja sig för och tillgodose den ekonomiska elitens krav på kortsiktiga vinstintressen. Det är därför fullt logiskt att forskning inom humaniora – som syftar till att främja det kollektiva medvetandet och att analysera långsiktiga förändringar i samhället – behandlas styvmoderligt av Alliansen med ständigt minskade statliga anslag. För att vända utvecklingen – mot ett läroväsen som syftar till att lära för livet och inte för näringslivet – kräver vi socialister:

 Ställ hela Sveriges utbildningsväsen under statlig kontroll och utom räckhåll för privata vinstintressenter. Ut med riskkapitalbolagen!

 Forskning på universiteten och högskolorna ska utgå från de breda folklagrens behov och får endast finansieras via skattemedel.

Veckotidningen Internationalens ledare nr 12 2014

Framtiden är röd

…och grön: Diskussionscirkel i Malmö greenmarx
Socialistiska Partiet i Malmö inbjuder till diskussionscirkel på tre möten: ”Framtiden är röd”.
Första mötet innehåller inledning om mänsklighetens ödesfrågor, kapitalismens race mot avgrunden och ekosocialismen som lösning.

Söndag 16 mars kl 16 på Sofielunds folkets hus, sal 10. Anmälan till Ronny Åkerberg: ronnyakerberg@gmail.com

Socialistisk vinterskola!

Socialistiska Partiet bjuder in till en helgs vinterskola kring sociala rörelser lördag till söndag 1-2 februari i Stockholm. Syftet är att få tillfälle att under en helg studera, diskutera och reflektera över de sociala rörelsernas betydelse för samhällsomvandling och partibygge. SP har närmare ett halvt sekels erfarenheter av detta och åtskilliga i och kring vårt parti har omfattande historiska kunskaper. Samtidigt finns ett stort behov– och intresse – hos en yngre generation att sätta sina egna erfarenheter i ett längre perspektiv. Inledningarna kommer att hållas av kamrater med egna erfarenheter, praktiska och teoretiska, av sociala rörelser.

Förberedelsematerial och detaljerad dagordning kommer att skickas ut till alla anmälda.

Skolan börjar klockan 10 lördagen 1 februari och avslutas klockan 16 på söndagen.
Lokal: ABF-huset i Stockholm.
Även sympatisörer är välkomna att delta!
Anmälan sker till: vu@socialistiskapartiet.se

 

PROGRAM

Inledning: Varför sociala rörelser?
Deras betydelser – och begränsningar, idag och historiskt. Relationen mellan sociala rörelser, social förändring och deras roll i den socialistiska strategin. Parti och rörelse.

Tema I: Våra historiska erfarenheter
Den svenska folkrörelsetraditionen
De socialistiska och kommunistiska partibyggena
1960- och 70-talens nya sociala rörelser
Inledare: Håkan Blomqvist, Kjell Östberg

Tema 2: Det sena 1900-talets nya styrkeförhållanden
Exemplen facklig kamp och kvinnokamp
Eva Nikell, Peter Widén

Tema 3: 2000-talet
Från Word social forum till den arabiska revolutionen. Välfärdskramare och hotande miljökatastrof
Inledare: Andreas Malm, Maria Sundvall och Lars Henriksson

Avslutning: Partibygge, resultat och framtidsutsikter

Varmt välkommen till vinterskolan!
Socilalistiska Partiets verkställande utskott

Radikalt forum i Göteborg

Radikalt forum

SP Göteborg bjuder in till ett nytt Radikalt forum.

Den här gången handlar det dels om utvecklingen i Ryssland, där en ny vänster håller på att växa fram. Alexej Sachnin, aktivist och sedan en tid tillbaka också politisk flykting i Sverige talar med Per Månson, professor i sociologi och expert på Ryssland.

Den andra punkten är också mycket aktuell, den handlar om skolan. Där samtalar Mattias Nylund som är doktor i pedagogik (som har skrivit avhandlingen ”Yrkeskunskap, klass och kunskap”) med Åsa Hjalmers, gymnasielärare och aktivist inom Folkkampanjen för Gemensam Välfärd.

På kvällen kommer det också vara mingel på Syndikalistiskt Forum, mer information om det kommer senare i veckan.

Nyliberal skolbankrutt

Förvånad, någon? Ett par decennier av nyliberala marknadsomvälvningar i skolans värld har sitt pris. Där utbildning gått från visioner om jämlik, medborgerlig rättighet till vinstdrivet köp- och säljsystem har följden blivit ofrånkomlig. Skillnaderna ökar i galopperande takt bland Sveriges skolelever.
Häromveckan slog internationella forskare larm om den extrema svenska skolpolitikens följder (Vetenskapens värld, SR, 20 mars). Det svenska skolsystemet är idag världsunikt med sin skolpeng, vinstdrivna skolföretag, konkurrens och brist på demokratisk kontroll, menade forskarna. Det ”fria skolvalet” gynnar höginkomsttagarna, varnade Sandra McNally från London School of Economics och menade att inte ens brittiska tories vågat driva de nyliberala förslagen så långt. Patrick Sheinin från Helsingfors’ universitet var tacksam över att Finland inte följde efter det svenska 1990-talsexemplet utan höll fast vid normen om jämlika skolor. Och professor Henry M Levin från Columbia University varnade för en ”balkanisering” av det svenska skolsystemet när den resursstarka medelklassen flyttar sina barn bort från blandade skolor.

Till de församlade forskarnas varningar för segregation och sönderfall kan förstås läggas de försämrade svenska skolresultat som under senare år återkommande redovisas i internationella så kallade PISA-studier.
Vad vi ser för våra ögon är den nyliberala söndertrasningen av idén om en jämlik skola för alla. En femtedel av alla svenska grundskolor och hälften av gymnasierna är idag så kallat ”fristående.” 64 procent av dem drivs som vinstdrivande aktiebolag och därav hela 85 procent av de fristående gymnasieskolorna. Vinsterna i skolföretag har länge legat högt över det övriga näringslivet, och dragit till sig riskkapitalister som bin till honung. Kapitalister som pressat kostnader genom färre examinerade lärare och färre elever med särskilda behov. I konkurrensen om skolpengen har vi sett betygsinflation, tystad lärarkritik och miljonslöseri för marknadsföring, medel som kunde ha gått till skolmateriel och lärartimmar. Det hela finansierat rakt av med skattemedel.

Det extrema nyliberala experimentet med svensk skola är på väg mot totalhaveri. När skolminister Björklund häromveckan konfronterades med konkursen för Karlstads idrottsgymnasium blixtbelystes den formliga kollapsen för de senaste decenniernas skolpolitik. Ägaren till gymnasiet, Jan Walther, hade sedan början av 2000-talet byggt upp en koncern av gymnasieskolor som de första åtta åren gjorde en vinst på 56 miljoner kronor av tilldelade skattemedel, varav 17 miljoner delades ut till ägarna. 2009 styckade han upp bolaget. På så sätt behövde han inte använda koncernens vinstmedel för att rädda idrottsgymnasiet när detta visade underskott. ”Det är en demografisk problematik med minskande barnkullar”, var Björklunds kommentar.
Nej, det är bankrutten för det nyliberala systemskiftet på skolans område, med vinstdrivande privata skolföretag och kapitalistisk konkurrens. Här går radikala vänsterröster, en kritisk lärarkår och forskningen numera i takt. Det är dags att sätta punkt för marknadsexperimentet med våra barns och ungdomars framtid.

Gymnasievalet har blivit ännu svårare

 

Insändare publicerad i Norra Skåne 130129:

Våra tonåringar har det inte lätt just nu. Dagen för val av gymnasieutbildning närmar sig med stormsteg. Valet av gymnasieutbildning är ett av de stora vägskälen här i livet. Ett fel val kan stå dem dyrt. Utöver att bestämma sig för vilken yrkeskarriär de vill påbörja så skall de också välja skola. Många skolor erbjuder samma program och skolorna gör allt för att locka eleverna till sig, Öppet hus, fyrfärgsbroschyrer i brevlådan, bioreklam, radioreklam alla möjligheter att locka elever används av gymnasieskolorna. Anledningen till skolornas desperata reklamkampanjer är att skolan får ca hundratusen kronor av kommunerna för varje elev de lyckas övertala att börja på skolan.
Konkurrensen om eleverna har utvecklats till en kamp på liv och död de senaste åren. Om skolorna inte lyckas attrahera lika många sökande som förra året så försämras deras ekonomi. Anledningen är att förutsättningarna för skolorna har förändrats. Samtidigt som åldersgrupperna minskar så har antalet skolor ökat. Fler gymnasieskolor samtidigt som antalet elever minskar innebär att mindre pengar skall delas på fler aktörer. Detta går givetvis inte ihop. Resultatet är att vissa skolor drabbas mycket hårt. Förra året så tappade t.ex. John Bauer i Hässleholm rejält. Det gjorde även Praktiska gymnasiet och Framtidsgymnasiet i Kristianstad. Något som innebär en kraftig inkomst minskning för dessa skolor. Miljontals kronor i minskade intäkter för varje skola, vilket gör det extra svårt för de drabbade skolorna att upprätthålla en god undervisningskvalité. De andra gymnasieskolorna kom betydligt lindrigare undan. Vissa ökade lite trots det minskade elevunderlaget. Några har blivit vinnare på skolmarknaden och andra  förlorare.
Det här gör valet besvärligare för de blivande gymnasisterna. De skall inte bara välja gymnasieprogram utan måste också ta hänsyn till utbildningens kvalité och skolornas ekonomi för att göra ett optimalt gymnasieval.
Det här ställer alldeles för stora krav på ungdomarna men skolmarknadssystemet kräver det. Det är dags att avskaffa friskolereformen.
Henrik Hedman – Socialistiska Partiet