Av Janette Habel. Från Fjärde Internationalen nr 3/1991.

Ur »International Viewpoint« 28 januari 1982

Resolution om Latinamerika från 9:e världskongressen 1969. Publicerad i Röda Häften 13/14 1972.

Av Michel Husson, från Internationalen 8 november 2001.

Av Livio Maitan, från fjärde internationalen 2/73.

Resolution antagen av P.O.R. - det revolutionära arbetarpartiet - bolivianska sektionen av 4: e Internationalen, Röda Häften 13/14 1972.

1) Världsrevolutionens utveckling och imperialismens försvarsåtgärder

För att korrekt kunna förstå de händelser som utspelats i Bolivia sedan den 26 september 1969 är det nödvändigt att placera dem i deras sammanhang, som del av situationen i Latinamerika och världen och som ett uttryck för styrkeförhållandet mellan den uppåtstigande revolutionen och kontrarevolutionen i försvarsställning. Den senare använder sig av alla tillgängliga medel - från krig och terrorism till "revolution" i vissa kolonier eller halvkoloniala länder för att undvika större revolutioner.

Av Michael Löwy, från fjärde internationalen nr 4/1991.

Protesternas Latinamerika, från Internationalen 3/03. Av Rolf Bergkvist.

Åren går, modet ändras, postmodernismen ersätter modernismen, och berlinmuren faller under den nya penningmuren. Men efter trettio år är Che Guevaras budskap fortfarande en fyrbåk för dem som vet att en bättre värld är möjlig. Av Michael Löwy, från Internationalen 26/97

Förord av Janette Habel till boken "Che Guevara - en revolutionär humanist" av Michael Löwy, utgiven på svenska 1997 av Bokförlaget Röda Rummet. Skrivet maj 1997.

Broschyr utgiven av RMF 1974.

Fjärde Internationalen 6-76

Fjärde Internationalen 6-76. Taras Kentrschynskyj har varit aktiv i Chile-kommittén sedan 1973. Är f.n. medlem av Chilekommitténs nationella styrelse.

Av Jörgen Hassler, från Internationalen 44/04.

Jörgen Hassler, Internationalen 33 / 2002.

-om upprorisk organisering som brygga till en helt ny värld.

Direkt demokrati! Deltagande demokrati! Representativ demokrati? Alternativ produktion? De senaste tio åren har en rad upproriska gräsrotsrörelser i Latinamerika i praktisk handling återfött hoppet om att kampen för ett helt annat samhälle är möjlig. I dessa rörelser har skilda former av självorganisering varit ett sammanfallande inslag. Av Rolf Bergkvist, Röda Rummet 3-4 2004, även publicerad i ETC.

Av Ernest Mandel, från fjärde internationalen 1/80.

Med tanke på Fjärde Internationalens brasilianska sektions medverkan i en regering med nyliberal agenda går oundvikligen tankarna till Sri Lanka i början av 60-talet. Frågan som man kan ställa blir därmed, kan erfarenheterna från Sri Lanka på något sätt vägleda kamraterna i Brasilien?

Av Hugo Blanco, Röda Häften 13/14 1972.

Det råder stor förvirring inom vänstern huruvida denna regering är anti-oligarkisk eller inte. Den abstrakta karaktären av uttrycket "oligarki" bidrar till denna förvirring. Om man i vårt land med oligarki menar bomulls- och sockersektorn eller sierrans caciquism(1), kan man säga att regeringen är anti-oligarkisk. Men om man med oligarki menar en intressegrupps regering, kan man inte kalla juntan anti-oligarkisk. Vi bör snarare säga att den representerar den "nya oligarkin", som ersätter den "gamla oligarkin" och till stor del till och med suger upp den senare, införlivar den med sig själv med dess samtycke eller med våld.

Röda Häften 13/14, 1972. Av Hector Béjar, Hugo Blanco, Ernest Mandel, Hugo Moscoso, Livio Maitan, Ricardo Gadéa och Douglas Bravo.

Arbetarpartiet PT sitter nu vid makten i Brasiliens sydligaste delstat, Rio Grande do Sul. Delstatsregeringen har inlett ett spännande experiment med direktdemokrati, ”den deltagande budgeten”, och följa den föregående regeringens beslut om nedskärningar och privatiseringar.
Detta väcker stort motstånd från företagen och Brasiliens federala regering, och utgången i denna kamp är ännu inte given. Michael Löwy, universitetslärare i Paris född i Brasilien, rapporterar.
Efter att under en tioårsperiod ha suttit vid makten i Porto Alegres kommun är Arbetarpartiet PT nu vid makten även i Rio Grande do Sul, Brasiliens sydligaste delstat. Trots att delstatsregeringen är mycket isolerad och utsatt för hårt tryck från såväl den federala regeringen som företagen står den för stor förnyelse i politiken. Internationalen 29 / 2000.

Av Livio Maitan, från fjärde internationalen 4/1971.

Av Alex Fuentes, från Internationalen 37/03. Om Chile och Pinochet.

Artikel om Nicaragua skriven av Maria Sundvall utifrån en läsning av Henri Webers bok, Nicaragua - den sandinistiska revolutionen. Från fjärde internationalen 3/83

Av Göte Kildén, Fjärde Internationalen 5/74.

I senaste numret av Kommunist organ för Förbundet Kommunist (FK) finns tre viktiga artiklar:

* En ledare om FK:s internationella uppgifter.
* Ett uttalande från FK:s centralkommitté om det internationella arbetet och den svenska solidaritetsrörelsen.
* En artikel från arbetsutskottet om kampen i Chile och solidaritetsarbetet.

Här ska vi i huvudsak granska den tredje artikeln: De bägge första förtjänar dock några inledande kommentarer.

Om Che Guevara av Michael Löwy. Från tidskriften Kommentar nr 2 1997. Urspungligen från den kubanska tidskriften Casa De Las Americas.

I december för ett år sedan ockuperades textilfabriken Brukman i Buenos Aires av arbetare som tröttnat på de usla förhållandena. Här berättar de om sina motiv och om kampen för att driva produktionen vidare.
Från Internationalen nr 45/02. Av Jörgen Hassler.

Av Ernest Mandel, Röda Häften 13/14 1972.

Under de senaste femton åren har en viktig förändring ägt rum i de imperialistiska kapitalinvesteringarna i Latinamerika. Medan den råvaruproducerande sektorn traditionellt har föredragits har den relativt största delen av det imperialistiska kapitalet under dessa år investerats i manufakturindustrin. Denna förändring har varit så betydelsefull att, alltsedan slutet av 1966, posten "manufakturindustri" har blivit den viktigaste i allt privat utländskt kapital som ackumulerats i Latinamerika.

Inledningen är skriven av Otto Mannheimer. Röda Häften 13/14, 1972

De texter som presenteras i föreliggande broschyr om den latinamerikanska revolutionens problem härrör från åren 1969-70. Genom de oupphörliga växlingar som kännetecknar denna i kroniskt kristillstånd försatta kontinent, kan ett eller två år betyda mer än decennier under stabilare förhållanden. Och utan tvekan förhåller det sig också så, att året 1971 sett betydelsefulla förändringar äga rum i mer än ett avseende.

Inledning av Maria Sundvall i boken Che Guevara - en revolutionär humanist av Michael Löwy, publicerad av Bokförlaget Röda Rummet 1997.

Om ett besök på Kuba och konferensen "Karl Marx' verk och det tjugoförsta seklets utmaningar". Av Peter Widén. Publicerat tidigare i Tidskriften Kuba nr 3/2004.

Vi publicerar här nedan långa utdrag ur en intervju med Douglas Bravo, ledare för F.A.L.N. (de väpnade styrkorna för nationell befrielse) i Venezuela. Intervjun gjordes av Humberto Soliori den 5 april 1970 i bergen i landets västra del för den uruguayanska tidskriften "Marcha" (15 maj 1970).

Denna intervju är intressant av två skäl: den förklarar F.A.L.N.:s meningsskiljaktigheter med den kubanska ledningen, vilka sensationspressen har tagit upp på sitt eget sätt, och den beskriver de politiska och organisatoriska framgångarna för en organisation som ger värdefulla anvisningar för det latinamerikanska avantgardet. Från Röda Häften 13/14, 1972.

Denna intervju består av en sammanställning av nyligen givna svar från tre peruanska revolutionära ledare. Den är av intresse för den som följer den diskussion som står på dagordningen inom Latinamerikas avantgarde angående problem som gerillakrigets roll, dess förhållande till skapandet av ett kämpande revolutionärt parti, den yttersta vänsterns olika tendenser, de nya bolivianska och peruanska regimernas karaktär och kubanernas inställning till dessa regimer.

Frågorna ställdes till Hector Béjar och Ricardo Gadéa, som avtjänade sina straff i fängelset i Luringaucho och till Hugo Blanco som avtjänade sitt på El Fronton, före den färska amnestin. Intervjuaren har ordnat svaren för att få fram en diskussion, som de tre politiska fångarna gärna hade deltagit i, för att få tillfälle att gå i polemik eller åtminstone att föra diskussionen vidare. Röda Häften 13/14, 1972.

Utgiven på svenska 1974.

Ett socialistiskt maktövertagande av en väpnad latinamerikansk befrielserörelse, det låter som ett skeende ur det gångna seklets historia. De styrande i USA är dock övertygade att det "hotet mot amerikanska intressen" är högst verkligt i dagens Colombia. Enligt den amerikanska militära underrättelse tjänsten kommer landets gerillarörelser att inom fem år kunna besegra regeringsarmén och ta makten i landet.

Vad är verkligheten bakom den bedömningen? Rolf Bergkvist tecknar bakgrunden till det blodiga inbördeskriget och beskriver perspektiven för Latinamerikas äldsta befrielserörelse. Röda Rummet 2/2000.

Internationalen 12 mars 2006.

Brasilien är det land i världen där de ekonomiska ojämlikheterna är som störst. För de fattiga i Rio är varje dag en kamp för överlevnad. För här kostar allting; även sjukvård och skola. Mariela Quintana Melin besöker en stad med stora klyftor och liten social trygghet.

Av Livio Maitan, Röda Häften 13/14 1972.

Latinamerikas revolutionära rörelse skakas på nytt av stormig polemik och våldsamma konflikter. Den gamla debatten om den latinamerikanska revolutionens natur och inställningen till den s.k. nationella bourgeoisien återupplivas till följd av de uppseendeväckande åtgärder som genomförts av Velasco i Peru och Ovando i Bolivia; spänningen ökar, även bland de krafter som har tagit ställning för den väpnade kampen och O.L.A.S.; den kubanska regeringen själv blir föremål för offentliga fördömanden från gerillaledare som den dock stött ivrigt; den strategi som tillämpas av revolutionära grupper och rörelser i åtskilliga länder utsätts för en hård kritisk analys, ofta på initiativ av den heroiska kampens huvudpersoner.

Fjärde Internationalen 6-76. Henrik Janbell befann sig i Chile vid kuppen 1973. Sedan återkomsten till Sverige har han arbetat med Chilekommittén och latinamerikanska flyktingar.

Fjärde Internationalen 6-76. Pablo Rojas är latinamerikansk trotskist, medlem i Fjärde Internationalen. Har tidigare i många dr arbetat med och i de castristiska organisationer han skriver om i sin artikel. Han befinner sig nu i exil.

För ett år sedan störtades Venezuelas president Hugo Chávez i en militärkupp. Efter 48 timmar hade han återinsatts, buren på fattigfolkets axlar och stödd av delar av militären. Historien blev pinsam för landets kapitalister, för den korrupta fackföreningen CTV, för IMF och för borgerliga media i hela världen. Det som dock inte framgick under dagarna då spelet i Venezuela var hur oerhört pinsam den också var för de som verkligen drog i trådarna – Vita Huset. Från Internationalen nr 16/03

Hur ska Bolivia åternationalisera oljan och gasen? Kommer man att fortsätta att involvera sig i USA:s många frihandelsavtal? Och hur ställer man sig egentligen till den känsliga frågan om kokaodling?
Här återfinns Herve Do Altos intervju med MAS-ledaren Evo Morales, gjord två dagar efter hans jordskredsseger i presidentvalet i december. Internationalen 3 feb 2006.

Amnesty om Hugo Blanco

Charles-André Udry, en av Fjärde Internationalens ledare, har besökt Nicaragua ett flertal gånger sedan Somoza störtades i somras.

Denna analys av den nicaraguanska revolutionens utveckling skrevs den 10 september. Till största delen har den fortfarande sin giltighet. (från fjärde internationalen 3 1979). (Artikeln har tidigare publicerats i Intercontinental Press/Inprecor nr 36/79.)

Av Ricky Harrysson, från Socialistiskt Perspektiv dec 1979. Socialistiskt Perspektiv var en teoretisk tidskrift som gavs ut av Socialistiska Förbundet mellan 1979 och 1990.

(förklaring: med Förenade sekretariatet (FS) som nämns i artikeln menas det vi normalt kallar FI dvs vår världsorganisation. Hela namnet på vår organisation är Fjärde Internationalens Förenade Sekretariat.)

"Jag minns mycket väl hur jag oförsiktigt, högt upp från bankens terrass, tittade ner mot gatan och såg kuppmakarnas skjutande. Jag ville inte missa det historiska ögonblick som utspelades framför mina ögon."
Det skriver Alex Fuentes som med anledning av årsdagen för det fascistiska maktövertagandet i Chile berättar om dagarna när drömmen om frihet dränktes i blod. (Från Internationalen 37 /03

Ur Fjärde Internationalen 2/73

Ur Mullvaden 13/73.

Morduppgörelser, begynnande kokaodlingar och sammandrabbningar mellan gerillan och paramilitären. Befolkningen vid den ecuadorianska gränsen mot Colombia lever farligt efter att konflikten i grannlandet har kommit över gränsen. Från Internationalen 20/03

Den globala klasskampens drama utspelas oftast i medial tystnad. I Brasilien går ett stort och radikalt arbetarparti, PT och fattigböndernas organisation MST i spetsen för den breda folkliga mobilisering som tagit den parlamentariska makten i landets femte största delstat. Vänsterns styre i Rio Grande del Sul och Porto Alegre är det kanske mest avancerade exemplet på ett alternativt politiskt projekt i dagens värld. Rolf Bergkvist beskriver skeendet och reflekterar över dess roll i ett kontinentalt och globalt perspektiv. Röda Rummet 2/2001.

Raul Pont blir intervjuad av Alain Krivine i franska tidningen Rouge. Tidigare publicerat i Internationalen nr 35/1998.

- antagen av partistyrelsens möte i november 2005.

Av Peter Widén, 2003

Av Göran Kärrman, från Internationalen 44/04.

På allt från Swatch-klockor till skidmärken blickar idag Che Guevaras ansikte mot oss. Dem legendariske revolutionshjälten i skäggg och basker har blivit ett kommersiellt framgångsrikt varumärke. Samtidigt har hans ideal fått något av en renässans bland dagens radikala ungdomar. Som en symbol för rätten att göra uppror och den ultimativa rättvisan tronar han med sitt martyrskap fram som en socialismens Jesus. Men vad stod egentligen denne mytomspunne man för politiskt? Vad har han att säga och lära oss idag?

Facklig internationalism i den tredje industriella revolutionen – (LM) Ericsson, svenska Metall och Ericssonarbetarna i Colombia 1973-1993. Doktorsavhandling från 2005, Växjö Universitet. Bland annat om SP:s nuvarande medlem Åke Andersson som då var klubbordförande på Ericsson i Karlskrona. En av de viktigaste källorna i avhandlingen är SP:s dåvarande medlem Irene Nilsson.

Av Göran Kärrman. Från Internationalen 7/03.

- om direktdemokratin i Porto Alegre. Av Dirk Ameel. Från Internationalen 7/02. Sen 1980-talet, då Partido dos Trabalhadores (PT) gick framåt med stormsteg, har det skett ett politiskt jordskred i Brasilien. Ett av kännetecknen på den politiska förändringen är deltagardemokratin, som partiet införde i miljonstaden Porto Alegre, efter att de vunnit i kommunvalet 1989.

Stadens styrelsesätt har decentraliserats, vilket inneburit att slösandet med allmänna medel, korruption och svågerpolitik minskat kraftigt men också att stadsbefolkningen inflytande ökat radikalt. Vad är då deltagardemokratin?

Om folkomröstning i Venezuela år 2004, Av Rolf Bergkvist, från Internationalen 34/04

Rött Forum nr 14, 1976

Av Jörgen Hassler, Internationalen 17/03.

Brasilien. Världens nionde ekonomi. Den politiska och sociala utvecklingen i landet har stor betydelse för resten av världen. Och i Brasilien finns ett stort arbetarparti, PT, som vare sig är ett barn av socialdemokrati eller stalinism utan som bildats på basen av kämpande fackföreningar och gräsrotsorganisationer. Men vart är partiet på väg idag? Rolf Bergkvist och Rodolfo Garcia ger en lägesbeskrivning. Från Röda Rummet 3/98.

Av Joao Machado i Internationalen 29 januari 2002.

Av Janette Habel, från fjärde internationalen nr 3/1991.

Michael Löwys förord till sin bok "Che Guevara - en revolutionär humanist". Utgiven på svenska 1997 av Bokförlaget Röda Rummet.

Intervju med Celia Hart Santamaria, av Mercedes Petit och Guillermo Pacagnini

Celia är 41 år och dotter till två historiska ledare i den kubanska revolutionen, Armando Hart och Haydée Santamaria. Celia är fysiker, författare och medlem i det kubanska kommunistpartiet. Idag är hon en drivande kraft i solidaritetsarbetet i Palestinakommittén. Hon definierar sig själv som ”trotskist på egen hand”. Celia har besökt Buenos Aires. Vi intervjuade henne. Vi ville veta hur hon, när hon försökte hitta en förklaring till den karikatyr av socialism som påtvingades av stalinismen, kom i kontakt med Trotskij. Bortsett från de självklara politiska skillnaderna mellan oss och Celia är det spännande att få del av de tankar som denna internationalistiska kuban, tillika dödsfiende till ”socialism i ett land”, har.

Artikel av Erik Helgeson i tidskriften Oreda nr 14 / 2005.