Ledare i Internationalen 15 feb 2006.

Hotet mot yttrandefriheten kommer inte från de vildögda muselmanernas kroksabelbeväpnade horder – det verkliga hotet kommer inifrån de civiliserade demokratierna hjärta, inte minst från medierna själva.

Det har varit en grötmyndighetens tid. Tappra lansar har dragits för den Stora Saken. Stordanskt, storsvenskt, storslaget har det talats om yttrandefriheten som det största ting där sökas kan all världen omkring.

Våra tappra riddare draperar sig i yttrandefrihetens färger; hyllar den västerländska liberala traditionen. Men de undviker noga att syna sina blodstänkta rustningar. En närmare syn visar konturerna av en helt annan historia. För det är sant att Jyllandspostens teckningar skriver in sig i en västerländsk tradition. Men den traditionen handlar inte om upproriskt hädande.

Hets mot muslimer har djupa rötter i den europeiska kulturen. Hotet från islam var predikoämne i svenska kyrkor redan på 1500-talet, lång innan både islamism och yttrandefrihet var påtänkta.

Och hetsen har inte begränsat sig till ord. Om några decennier kan vi fira – eller skämmas över – tusenårsminnet av det första korståget. Därefter har slakt av muslimer varit något vi i den civiliserade världen ägnat oss åt med jämna mellanrum.

Slakten fortsätter. Det enda som förändrats sedan medeltiden är skalan: femton år av bombningar och utsvältning har kostat mellan en och två miljoner irakier livet. Hittills, för vi har långt ifrån sett slutet detta oljans heliga krig – för övrigt bokstavligt kallat ”korståg” av den krigsherre som har makten i Washington; George W Bush.

Danska styrkor deltar i det Bush-ledda korståget. Samtidigt har landet under de senaste decenniet visat upp ett nytt ansikte. Pilsergemytet har fått ge plats åt självgod främlingsfientlighet. Trots tappert motstånd från danska antirasister växer salongsrasistiska Dansk Folkeparti. Idag är det landets tredje största parti, och en del av regeringsunderlaget.

Det är också vad Jyllandspostens modiga tabubrytande kokar ner till: pressunderstöd för det statligt accepterade etablerandet av nykolonialt tänkande – tankar som får sina konkreta följder i hets mot en minoritet inom landet, och deltagande i det USA-ledda angreppskriget vid Persiska viken utomlands.
Karikatyrernas kroknäsor är en spöklik skugga av den historia det brukar sägas att vi aldrig får glömma. De manar till påminnelse om att det var först efter att Hitler förlorat andra världskriget som alla danskar var aktiva i motståndet mot ockupationsmakten och alla svenskar sedan första stund var svurna antinazister.

Herrar redaktörer, tecknare, skribenter och deras svenska vapendragare hetsar mot en av Europas mest utsatta minoriteter i yttrandefrihetens namn. Det skulle vara löjligt, om det inte vore så skrämmande.

Löjligt, därför att det inte saknas hot mot yttrandefriheten; verkliga hot, till skillnad från påhittade. Här är en lista över saker att arbeta med, om engagemanget är djupt och ärligt:

1 Ägarkoncentration – allt färre ägare kontrollerar allt större medier, vilket leder till allt mer likriktad rapportering.
2 Korsägande – oljebolag äger mediajättar som äger restaurangkedjor som hänger ihop med el-leverantörer...
3 Kommersialisering – nyhetsrapportering handlar i allt större utsträckning om att till minsta möjligt kostnad leverera största möjliga potentiella kunder till annonsörerna.
4 Snuttifiering – allt oftare, allt kortare, med allt mindre innehåll för att passa nya, annonsstyrda format.
5 Såpifiering – hela världen blir en dockusåpa, där media kan ägna månader åt meningslöst utredande av vem som egentligen ringde vem annandag jul 2004.
Att granska hur den egna verksamheten hotar yttrandefriheten kanske är väl magstarkt? I så fall saknas inte yttre hot:
6 Datorpoliser – personuppgiftslagen PUL hindrar bland annat fackföreningar att rikta kritik mot namngivna personer.
7 Kravallpoliser – gör inskränkningar i rätten att demonstrera i samband med de mäktigas toppmöten.
8 Terroristpoliser I – Säpo vill börja leka åsiktspolis på skolor och i föreningar.
9 Terroristpoliser II – regeringen vill att dom ska göra det i din telefon och din e-post också.
10 Hemligstämplar – EU och WTO förvandlar inrikespolitik till utrikespolitik, och vips blir offentligt till hemlig, och där med omöjligt att yttra sig om.

Teckningarna i Jyllandsposten har inget med kamp för yttrandefrihet att göra. Det handlar om reaktionärer i Danmark som spelar reaktionärer i muslimska länder rakt i händerna. ”Democracy by bombs” har fått lillebrodern ”freedom of speech by insult”. De moderna korsriddarna drar både demokratins och yttrandefrihetens idéer i smutsen.

Så korkat, och så mycket värre för oss socialister, eftersom kampen för socialism kräver konfrontation med reaktionära ledare, även religiösa. Kanske kommer därför Internationalen i framtiden att publicera ledare till försvar för rätten att häda Allah och håna hans profet. Men lita i så fall på att den kamp vi stödjer inte förs i Århus – där rätten redan finns och inte är det minsta hotad – utan i Lahore, Jakarta eller Amman.