Klimatförändringar drabbar fattiga värst
FN:s klimatpanel har i dagarna kommit ut med del två av fyra av sin väldiga rapport över världens klimatförändringar. Effekter, anpassning och sårbarhet i världens regioner presenteras i del två.
Den visar att det är den fattiga delen av världen som är sårbarast och som har minst chans att anpassa sig efter klimatets rubbningar.
Detta är FN:s fjärde klimatutvärdering. Sedan den tredje utvärderingen från 2001 har kvalitén på informationen förbättrats, står det i den summering som skrivits framförallt för beslutsfattare runt om i världen. Men, fortsätter författarna, det finns också en klar obalans i informationen och litteraturen över observerade förändringar från olika delar av världen, ”med tydlig brist i utvecklingsländer”. Trots det har klimatrapporten, som har skrivits av över 800 författare och kontrollerats av över 2 500 experter, med stor säkerhet kunnat påvisa att klimatförändringarna kommer att slå hårt mot framförallt Afrika och Asien, mycket för att de kontinenterna saknar tillräckligt med resurser för att vidta åtgärder.
Effekterna av klimatförändringarna är många, även om experterna menar att en del effekter är svåra att urskilja på grund av att länder förändrar sina strukturer och försöker anpassa sina system till vädret. Men rapporten pekar ändå på en hel del effekter av den globala uppvärmningen. I delar av Afrika har den ökade värmen lett till en förkortad skördesäsong, med skadliga effekter för skördarna som ett resultat. Höjda havsnivåer i en kombination med mänsklig utbredning leder till försvinnande kustlinjer, och rapporten säger att det blir svårast för utvecklingsländer att anpassa sig efter en sådan utveckling. Områden som drabbas av torka kommer troligtvis att öka i omfång, samtidigt som kraftig nederbörd mycket troligt kommer att hända allt oftare i andra områden. Genom århundradet kommer vattenreserver i form av glaciärer och snölager att minska, vilket kommer att minska tillgängligheten på vatten i de regioner som får mycket av sitt vatten från bergsområden; över en sjättedel av världens befolkning bor i sådana regioner.
Klimatkänsliga resurser
Effekterna för befolkningen beskrivs i rapportens summering med samma torra men ändå tydliga språk: ”Fattiga grupper kan vara särskilt sårbara, framförallt de som finns koncentrerade i högriskområden. De tenderar att ha en mer begränsad anpassningskapacitet, och är mer beroende av resurser som är känsliga för klimatet, som lokal vatten- och mattillgång.” Miljoner människors hälsa kommer att påverkas, framförallt hos dem som inte har möjlighet till anpassning efter klimatets nycker. En ökning av undernäring, fler dödsfall på grund av värmeböljor, stormar och torka, och en ökning av sjukdomar som leder till diarré är några troliga effekter av klimatförändringarna. En positiv effekt som påpekas är att möjligen kommer färre personer att frysa till döds, men på det hela taget så ”är förväntningen att dessa fördelar kommer att utklassas av de negativa hälsoeffekter som skapas av världsomfattande temperaturhöjningar, särskilt i utvecklingsländer”.
Afrika särskilt sårbart
Nya studier bekräftar att Afrika är en av de mest sårbara kontinenterna. Vattenbristen kommer troligtvis att öka, och rapporten beräknar att mellan 75 och 250 miljoner människor som lever i Afrika kommer att lida brist på vatten år 2020 på grund av klimatförändring-arna. I Asien kan vattenbrist som uppstår av klimatförändringar, en växande befolkning och högre levnadsstandard drabba över en miljard människor vid 2050-talet, säger rapporten.
Även om Europa och Nordamerika också påverkas av ett växlande klimat är det tydligt att en del områden, och en del människor, kommer att drabbas hårdare än andra, och det kan direkt härledas till världens indelning mellan fattiga och rika. ”Det finns en global klassdimension i klimatförändringarna”, skriver Aftonbladets Tommy Svensson. Han påpekar att även klimatpolitiken påverkas av intressemotsättningar. ”Det är den rika industrivärlden som står för de överlägset största utsläppen. Men drabbas hårdast gör människorna i de fattiga delarna av världen.” Trots det läggs mer pengar på klimatskydd i de rika än i de fattiga länderna, menar han.
Bor i oskyddade skjul
Nämnas borde också att de som framförallt drabbas är de fattiga människorna i den fattiga världen. De som bor i oskyddade skjul, som inte har möjlighet att emigrera till mer välbärgade och skyddade områden, de som kommer att kallas klimatflyktingar enligt ett nytt FN-begrepp när deras områden blir obeboeliga.
FN:s klimatrapport har som mål att presentera en objektiv bild av klimatläget, och klimatpanelen beskriver sig själv som ”neutral” i frågan om vilken politik som borde föras. Rapporten är dessutom mycket försiktig i sina uttalanden och bara det som är vetenskapligt obestridligt får en plats. Men det behövs inte mer än vad som framgår av rapport nummer två, bilden är tydlig. Klimatförändringarna påverkar inte alla på samma sätt, och några betalar ett högre pris än andra.
Andra bloggar om: Klimathotet, Växthuseffekten, FN, Afrika
