Solidaritet och kritik utesluter inte varandra
Peter Widén redogör förtjänstfullt för den kubanska revolutionens landvinningar, dess internationella betydelse och karaktär samt inte minst framstegen inom det ekologiska området. I sitt inlägg kritiserar Peter Widén, med all rätt, den svenska vänsterns förhållande till Kuba. Det gäller inte minst socialdemokratins omsvängning och uppslutning på USA-imperialismens och den exilkubanska maffians sida.
Ledande socialdemokrater, som exempelvis Urban Ahlin i utrikesutskottet, beklagar Sveriges tidigare mer vänligt sinnade hållning till Kuba under Olof Palmes tid . Peter Widén riktar också skarp och befogad kritik mot vänsterpartiet, bland annat Lars Ohlys ryggradslösa hållning i frågan. I sin iver att vara ”rumsrent ” är partiet ovilligt att ta ställning mellan imperialism och antiimperialism, där ju Kuba står i frontlinjen för den senare.
Peter Widén vänder sig också i sitt inlägg mot den del av vänstern för vilka, som han uttrycker det, Kuba inte lever upp till kraven på hur socialismen ska vara.
Det är helt riktigt att inte jämställa Kuba med de före detta stalinistiska enpartidiktaturerna i Östeuropa. Likaså att belysa det politiska inflytande som det kubanska folket trots allt har genom personval till sina politiska församlingar, arbetarparlament, folkomröstningar och självförvaltning. Kuba måste också, som vilket annat land som helst, tillerkännas rätten att ingripa mot krafter som finansieras av främmande makt (USA), yttringar som inte så sällan försöker försvaga det kubanska samhället med hjälp av terror och sabotage.
Saknar alternativa möjligheter
Lika viktigt är det emellertid att betona och belysa bristerna i demokratin och arbetarinflytandet på Kuba. Det innebär bland annat att det kubanska folket saknar möjligheter att presentera alternativa politiska plattformar till den förda politiken, rätten att bilda tendens- och fraktionsbildningar saknas inom kommunistpartiet och likaså rätten att bilda partier utanför kommunistpartiets kontroll. I avsaknad av det kan inte det kubanska folket effektivt kontrollera den förda politiken utan är prisgivet åt maktkampen inom kommunistpartiets slutna krets och mellan olika makthavande skikt inom det kubanska samhället. Militären utgör en sådan maktfaktor, som har ett stort inflytande på den kubanska ekonomin, och där en del sneglar på det kinesiska exemplet. Det är därför inte omöjligt, utan snarare troligt, att den amerikanska regeringen och exilkubanerna försöker bearbeta militären i ett försök att få den att omstörta samhället i nyliberal riktning.
Ett annat stort problem för solidaritetsrörelsen med Kuba, som Peter Widén inte tar upp i sitt inlägg, är Kommunistiska Partiets och det stalinistiska synsättets starka ställning, ett synsätt som okritiskt skönmålar Kuba och försvarar varje felsteg som den kubanska regimen begår. Det medför att det blir svårare att mobilisera den del av den antiimperialistiska rörelsen, som fördömer blockaden, sympatiserar med den kubanska revolutionen, försvarar dess landvinningar och dess internationella betydelse men är kritisk till enpartisystemet. Att vara solidarisk med kubanska revolutionen riskerar att uppfattas som att hylla, eller i varje fall att försvara, ett enpartisystem.
Spelar viktig roll
Kuba, den kubanska revolutionen och dess framtida utveckling spelar fortfarande en viktig och avgörande roll för den politiska utvecklingen, särskilt för den antiimperialistiska kampen i Latinamerika.
För oss antiimperialister är det därför mer angeläget än någonsin att solidariteten med Kuba vinner ökat stöd bland de breda folklagren. För att nå det målet är det viktigt att rörelsen kombinerar konstruktiv kritik av det kubanska politiska systemet med försvar av den kubanska revolutionens landvinningar.
Om vi däremot okritiskt hyllar den kubanska regimen och inte belyser problemen i det kubanska samhället gör vi inte bara det kubanska folket och den kubanska revolutionen en björntjänst, utan bidrar till att reducera Kubas betydelse för kampen mot nyliberalismen och USA-imperialismen i Latinamerika och resten av världen.
Per Hjalmarson
Anders Karlsson
Anders Svensson
Läs också: Venezuelas skuld till Kuba, SP:s Kubaresolution, Var blev ni av ljuva drömmar
Intressant?
Media: SVD1, SVD2, DN
Andra bloggar om: Kuba, Castro, Stalinism, Fidel Castro, USA, Imperialism, Demokrati, Politik
