Ekonomiskt och materiellt stöd till Bolivias folk!

Den 10 augusti vann Bolivias president en folkomröstning med ca 70 procent av rösterna. För den högern i landet blev detta ett hårt bakslag. En progressiv reformprocess har kommit igång i landet efter att ursprungsbefolkning en och arbetarklassen förde partiet MAS (Rörelse till socialismen) till regeringsmakten. En rättvisare omfördelning av resurserna har lett till att de rika i Bolivia har gjort uppror. Segern i folkomröstningen var naturligtvis ingen garanti för att de bakåtsträvande krafterna i Bolivia skulle ge upp sina försök i att stoppa reformprocessen. Klassmotsättningar i landet där Che Guevara mördades för ca 40 år har skärpts under den senaste tiden. Högern, med fascistiska grupper (som DN kallar “radikala ungdomsgrupper”) i Santa Cruz, Tarija, Beni, Pando och Sucre i spetsen, har trappat upp sina gärningar för att hejda Evo Morales förslag på en ny folkomröstning. Folkomröstningen är tänkt att genomföras i januari 2009, syftet är att anta en ny konstitution som gynnar demokratin och den överväldigande majoriteten av invånarna i Bolivia. Men de rika är emot.

Högern genomförde nyligen en “Paro civil” (Civil lockout ) samtidigt som fascistiska grupper ockuperade statliga byggnader såsom jordreformsministeriet, telefonbolaget, tullen, radio och tv-kanaler samt flygplatsen i Santa Cruz . Med andra ord, regionala statskuppförsök. I Tarija attackerade hundratals paramilitära styrkor böndernas marknad beväpnade med bland annat dynamit. Sjutton bönder mördades, fascisterna sköt med k-pistar och gjorde sig därmed skyldiga till en massaker mot fredliga och försvaslösa bönder.

Som ett svar på högerns våldsamma offensiv blockerade bönder och arbetare vägar för att stoppa fascisternas frammarsch samtidigt som Evo Morales regering tvingades vidta den legitima åtgärden att utvisa USA:s ambassadör eftersom han öppet hade konspirerat med extremhögern mot den folkvalda regeringen. Strax därefter mobiliserades tusentals bönder och arbetare och återtog ett område och byggnader som stått under fascisternas kontroll. Regeringen ulyste sedan undantagstillstånd i provinsen Pando.

Den politiska utvecklingen i Bolivia har kommit in i en avgörande fas där det i stort sett finns tre alternativ till lösningar. Ett alternativ är det som har rått hittills, det vill säga att MAS-regeringen som leds av Evo Morales fortsätter med fruktlösa dialogförsök som gagnar borgerlighetens planer på att försvaga och miskreditera regeringen samtidigt som man flyttar fram sina positioner. Ett annat alternativ är att borgerligheten tillsammans med storgodsägarna lyckas med sina offensiva destabiliseringsplaner och segrar över de förtrycktas rätmättiga krav samtidigt som man förlamar och på sikt, med hjälp av armén, störtar Evo Morales folkvalda regering. Ett tredje möjligt alternativ skulle kunna leda till att bonderörelsen och arbetarklassen bildar en framgångsrik enhetsfront och högern tvingas till en fullständig reträtt. En förutsättning för att de förtryckta i Bolivia ska kunna gå segrande ur denna kraftmättning är att de själva förmår att smida ett ledarskap som vägleder kampen utifrån arbetarnas och böndernas intressen, en kamp där de själva tar makten i sina egna händer. Ledarskapsfrågan är här av avgörande betydelse, det har historien bevisat vid uppreppade tillfällen.

Venezuelas Hugo Chavez var inte sen att visa sin solidaritet och utvisade den amerikanska ambassadören ur sitt eget land. Hugo Chavez är mycket medveten om USA:s inblandning i de latinamerikanska ländernas inre angelägenheter. Han själv utsattes för ett kuppförsök med aktivt stöd från USA och även om försöket misslyckades har USA aldrig avstått från sitt kuppmakeri. Den 11 september i år var det många som blickade tillbaka till vad som hände i Chile den 11 september 1973 då USA:s extrema ekonomiska och politiska stöd till borgerliga partier liksom till generalerna ledde till en blodig kupp som förde slaktaren Pinochet till makten. Att även Brasiliens och Argentinas regeringar samt Mercado Sur och Amerikanska Staternas Organisation nu tar parti för Bolivia och mot USA i denna konflikt är signifikant. Regeringarna i Brasilien och Argenina är oroliga för hur det kan bli med fortsatta gasleveranser från Bolivia. Å andra sidan visar detta att i Latinamerika finns idag en potential med enorm sprängkraft bland “dem där nere”, något som kan tvinga de progressiva regeringarna (Venezuela, Ecuador och Bolivia) i området att gå betydligt längre än vad de själva är beredda att göra. Solidaritetsrörelsen måste höja sin beredskap. Det bolivianska folket behöver vårt aktiva ekonomiska och materiella stöd!

Socialistiska Partiet – Verkställande utskott

Intressant?
Bloggat: LOKE, Svensson, Kaj Raving
I media: DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,