Mager modell med solkig baksida

Att förklara samhällsfenomen med “kultur” blir lätt cirkelresonemang som fördunklar mer än klargör. Den som vill studera Japan bör dock förstå skillnaden mellan tatemae, fasaden, det man bör säga, och honne, vad man verkligen tycker. En allmänmänsklig tudelning som i Japan upphöjts till socialt ideal, något man bör ge akt på när landet nu hyllas som modell för arbetslivet.

I början på 90-talet förändrades snabbt företagens sätt att prata om arbetsorganisation i svensk industri. Från att ha handlat om att humanisera arbetet – för all del var det mest just prat – blev lean production, mager produktion, lösenordet. Via USA hade korståget för Toyotas metoder nått Sverige och bibeln The machine that changed the world spreds till varenda chef på min arbetsplats. Sida upp och sida ner visade forskare från MIT hur Toyotasystemet var överlägset i kvalitet, effektivitet, ledtider. Gamla tiders maktlösa arbetare hade ersatts med kvalitetsmedvetna specialister som rationaliserade sig själva och hade makt att stoppa bandet om de fick problem. Hette det.

Läs hela krönikan i GP.

Läs mer om japanisering: Kaizen på svenska, Torslanda, Kalmar, Uddevalla – löpande bandet tur & retur, Ormen är tillbaka i fabriken, Det onda arbetet – om sökandet efter den goda utopin

Intressant?
Läs Svensson om Volvos kris och facket.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,