Fildelning gör skivindustrin onödig
”As to every Cow its Calf, so to every Book its Copy”. Med dessa ord skall enligt legenden kung Diarmaid på 500-talets Irland ha utfärdat den första copyrightdomen och tvingat munken Columba att lämna den avskrift han gjort av en bönebok till originalets ägare.
Strax efter drabbade de båda sidorna samman i ett av de blodigaste slagen i Irlands forntidshistoria och Columba tvingades emigrera till Skottland.
De strider om copyright som idag rasar är inte så blodiga men inte mindre viktiga. Där Columba mödosamt präntade sin kopia har den digitala revolutionen inte bara gjort kopiering av all sorts information till ett ögonblicks verk utan också distributionen av den.
Internationell offensiv
Kampen om den digitala informationen har varit en ständig katt-och-råtta-lek. När fildelningsservern Napster stängdes utvecklades nya program och nätverk som gjort det möjligt att dela fil-er direkt mellan enskilda persondatorer, så kallad ”peer-to-peer”. Nu pågår en internationell offensiv mot fildelning. Razzior i såväl Sverige som England under braskande rubriker; delar av media tillhör själva underhållningsindustrin med egenintressen i att skrämma nerladdare. I förra veckan antog riksdagen en lag som inte bara gör det förbjud-et att ladda ner upphovsrättsligt skyddat material från Internet. Även själva tekniken att kringgå kopieringsskydd kriminaliseras.
Det är knappast någon slump att detta sammanfaller med en principiellt viktig rättegång i USA. Filmjätten MGM – med Hollywood, skivindustrin och Bushregeringen i ryggen – har stämt in företaget Grokster till Högsta Domstolen för att stoppa deras fildelningsprogram. Alltså inte för att de piratkopierat utan för att deras program gör det möjligt med ”peer-to-peer”-spridning. I två lägre instanser har MGM förlorat, intressant nog med hänvisning till ett mål som efter årtal av processande avgjordes1984. Också då anklagade filmbolagen ett företag för tillverkning av redskap för olaglig kopiering. På den anklagades bänk satt Sony, ett av de företag som låg bakom begäran hos kronofogden att göra intrång hos Internetleverantören Bahnhof för några månader sedan. Den teknik som Hollywood då misslyckades med att stoppa var videobandspelaren som de menade skulle döda filmuindustrin…
Produktivkrafternas utveckling
Men visst är det en skillnad mellan att spela in några TV-program och att sprida digital musik över världen med ett musklick. Den tekniska utvecklingen har ändrat skalan och fortsätter att göra det med rasande fart. När storföretagen idag går ut i strid är det därför inte mot några piratkopierade ungdom-ar utan mot själva den tekniska utveckling som gör att den digitala tekniken får allt svårare att samexistera med privategendomen. När fogdar och poliser används för att stoppa den tekniska utvecklingen i det privata ägandets namn ekar Marx ord om produktivkrafter som kommit i motsättning till ägandeförhållandena. En motsättning där ägandeförhållanden brukar dra det kortaste strået.
Visst har redan Internet och fildelningsprogrammen fått konsekvenser för skivindustrin. Denna industri, vars existensberättigande främst varit att tjäna pengar på att distribuera och marknadsföra musik, behövs helt enkelt inte längre när distributionen i princip är gratis. Musiken kommer att fortleva, liksom den fanns innan skivindustrin tog över. Troligen med färre multimiljonärer bland artisterna men med bredare utbud när alla musiker med en dator kan konkurrera med skivbolagsjättarnas allt mer likriktade utbud på lika villkor.
Äganderätten till kunskap
Även om det mest är inom populärkulturen som slagen kring copyright dragit till sig uppmärksamhet sker en intressant utveckling på många andra håll som ifrågasätter rätten att äga information och kunskap. I kontrast till storföretagens och deras ombud i WTO – som de senaste åren försökt utsträcka patenträtten till allt fler typer av ”intellektuell egendom”, från recept på livsviktiga läkemedel till DNA-koder och hela biologiska arter – sprids nu den så kallade ”Berlindeklarationen” i forskarvärlden. Där uppmanar företrädare för de tyngsta tyska forskningsinstitutionerna kollegor och institutioner över hela världen att göra sin forskning till allmän egendom genom Internet. Uppropet har fått stor spridning och antogs nyligen av det svenska Vetenskapsrådet.
Den digitala tekniken har redan skapat nya typer av allmänningar och samarbetsformer som ifrågasätter det privata ägandet till kunskap. Förutom att teknologin själv banar väg, sitter idag tusen och åter tusen människor framför sina datorer och utför arbete utan andra krav på ersättning än sina likars uppskattning och möjligheten att själva kunna använda deras arbete. Denna ”copyleft”-rörelse – där man fritt delar med sig med enda villkor att ingen får sälja det – växer inte bara bland programmakare och fildelare utan bland mängder av tidskrifter, uppslagsverk och frågesajter på nätet. En spännande utmaning mot kapitalismens sätt att fungera som bara kommer att förstärkas ju större ekonomisk roll den digitala informationen får.
Fildelarnas skyddshelgon
Och Columba, hur gick det för honom? I sin skotska exil fortsatte han att skriva av böcker, kristnade pikter och blev med tiden helgonförklarad som St Columcille. Kanske väntar honom ett uppsving i dessa dagar som fildelarnas skyddshelgon.
Ursprungligen publicerat i Internationalen år 2005.
Intressant?
Bloggat: Svensson,
I media: SVD1, 2, 3, 4, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om Fildelning, The Pirate Bay, TPB, Piratkopiering, Nedladdning, Film, Media, Musik, Internet, Kultur, Politik, Samhälle, Litteratur
