Boliviansk politisk veteran avliden
Hugo Gonzales Moscoso, veteran i P.O.R. -Combate (Revolutionära Arbetarepartiet) i Bolivia avled i Cochabamba, Bolivia, den 14 januari 2010.
Hugo föddes 1922 och hade ända sedan tonåren varit medlem i den trotskistiska rörelsen. När vi träffades för sista gången i hans hem för två år sedan berättade han att hans första politiska erfarenhet var anblicken av de sårade och lemlästade offren för Chacokriget mellan Bolivia och Paraguay. Detta var alltså under trettiotalets första hälft och POR bildades av krigsmotståndare 1934. Partiet byggde upp ett systematiskt politiskt arbete bland landets gruvarbetare och hade vid gruvarbetarförbundets (FSMTB) bildande 1944 ett starkt inflytande. Det var det då vänsternationalistiska MNR som var den tunga kraften i kampen mot gruvägarfamiljerna och den reaktionära jordägarklassen men POR spelade en roll i kampen långt större än dess relativt lilla medlemsantal skulle kunna indikera.
Hugo satt i partiets ledning under revolutionen 1952. Gruvarbetarna tvingade fram nationalisering av gruvindustrin under arbetarkontroll och POR bedrev också ett aktivt arbete bland de indianska bondemassorna. Den mäktiga bonderesningen kombinerat med de radikala gruvarbetanas kamp ledde till en radikalisering av revolutionen som gick mycket längre än vad det medelklassbaserade MNR tänkt sej.
Under 50-talets andra hälft manövrerades POR ut från fackliga positioner i det nybildade COB (Bolivias LO). Partiet hade nu också splittrats, den gren som Moscoso tillhörde kom att kallas POR-Combate. En del av ledningen ville helt enkelt att man skulle gå med i MNR som under 50-talets första hälft verkade annama många av POR.s programmatiska krav. Hugo Moscoso motsatte sej detta. Han såg att MNR trots att det drevs till vänster var ett i grunden borgerligt parti. Det som sedan hände gav honom också rätt. MNR vände sej mot gruvarbetarna och historien därefter kom att bli historien om hur regeringarna försöker rulla tillbaka alla landvinningar arbetarna gjort under revolutionen.
Hugo hade spelat en ledande roll under revolutionen och var även i ett val i slutet av 50-talet presidentkandidat. När MNR ersattes av en serie militärdiktaturer blev POR;s och Hugo Moscosos politiska verksamhet ofta av underjordisk natur. Under Banzers diktatur på 70-talet tvingades han i exil. Under 60-talets senare del hade Hugo och POR-Combate deltagit för att tillsammans med krafterna runt Che Guevara och även efter Ches död bygga en gerillarörelse. Många kamrater dog i denna kamp, många tvingades i fängelse eller exil.
När militärdiktaturena hade gjort sitt jobb (krossat vänstern och folkrörelser) ville husbonden i norr (USA) ha en snyggare fasad i Latinamerika. Militärregimerna ersattes med civila. Men politiken blev i många fall ännu mer höger. MNR kom tillbaka till makten och Victor Paz Estensero som pressad av gruvarbetarna 1952 deklarerat gruvornas nationalisering genomförde gruvornas privatisering under 80-talet.
Nu rådde nyliberalismens skördetid. Vänstern var starkt försvagad och under 90-talets senare del var POR-Combate reducerat till en grupp vänner. Men under ytan började det röra sej. Gruvarbetarklassen hade med tennets nedgång försvagats och därmed hela arbetarrörelsen. Men bondemassorna började resa krav. Man var trötta på att behandlas som andra klassens medborgare, trötta på rasism och nyliberala privatiseringar.
Ur denna bonderadikalisering föddes MAS (Rörelsen För Socialism). I en rad mobiliseringar fälldes flera borgerliga regeringar och idag är Evo Morales från MAS pesident. Hugo Moscoso hälsade denna redikala bonderörelse som ett ett oerhört viktigt steg framåt Han kritiserade de vänsterorganisationer som kallade MAS-regeringen för ytterligare en borgerlig regering. MAS, sa Hugo Moscoso, är inte sprunget ur arbetarklassen och marxisman utan är född i de indianska böndernas kamp. Marxister och arbetarrörelsen i stort måste stöda den process som MAS dragit igång. Inte stå bredvid och kommentera. Vi vet inte om MAS och Evo Morales kommer att gå vidare i sin kamp mpt imperialism och överklass men vi måste gå in i denna process och göra vad vi kan för att den ska gå åt rätthåll menade Hugo.
Hugo Moscoso var in i det sista aktiv och mycket entusiastisk över MAS seger i höstens val. In i det sista skrev han och inspirerade människorna omkring sej. Han hade också lyckan att se POR-Combate åter vitaliseras. Man har idag ett fäste bland fabriksarbetare i La Paz bl.a.
Hugo Moscoso visade genom sitt liv att det är möjligt att genom alla skiftande sitiationer stå fast vid revolutionära, demokratiska och socialistiska principer. Och detta utan att falla ner i dogmatism och sekterism. Hugo kombinerade på ett mästerligt sätt principfasthet med öppenhet och känslighet för den konkreta situationens krav.
Genom sitt livsverk och genom de människor han inspirerat kommer Hugo Moscoso att fortsätta att finnas i den bolivianska verkligheten.
Intressant?
Om Bolivia i media: SVD1, 2, 3, DN1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om Hugo Moscoso, Bolivia, MAS, Evo Morales, POR-Combate, MNR, USA, Hugo Banzer, COB, Tenn, FSMTB, Cochabamba, Victor Paz Estensero, Internationellt, Politik
