Monthly Archives: september 2010

Mörkermännen

Posted by on 2010-09-28 2 comments

Det enda som kan hålla den fascistiska högern borta från Europa är en stark, offensiv, segerrik vänster: så har det varit från 1917 fram till i dag.

Arbetarrörelsen uppnådde åtminstone två glänsande historiska triumfer – fascismens fall och välfärdsstatens uppbyggnad – men när den drevs på reträtt under 1980-talet kom högerflanken fram igen, ur sitt gravfält, lagbundet. Det kan inte ha varit svårt att förutse att fortsatt reträtt skulle motsvaras av en lika kontinuerlig reaktion. Härvidlag fungerar verkligen europeisk politik som en gungbräda: när vänstern pressas ned stiger högern, och med den även den yttersta högern, antingen den har sina egna partier (Italien, Nederländerna, Danmark) eller övertas av traditionellt konservativa (Frankrike). Det är således ingen tillfällighet att Sverigedemokraterna och Moderaterna gjort sina bästa val någonsin medan den samlade arbetarrörelsen genomlevt sitt sämsta sedan 1914.

Läs hela artikeln i Aftonbladet.

Intressant?
Bloggat: Svensson, Röda Lund, Röda Lidköping,
I media: SVD1, 2, 3, DN1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Det historiska nederlaget

Posted by on 2010-09-25 1 comment

Idag framstår socialdemokratin som en kraft utan politik eller ideologi.

Socialdemokratins nederlag är historiskt. Men det går att förklara.
Från 1932 har Sverige haft en socialdemokratisk statsminister i 65 av 78 år. Från 30-tal till 90-tal pendlade man mellan 42 och drygt 50 procent av rösterna. 2006 störtdök partiet till 35 procent. 2010 till 30.

Men nederlaget är inte bara valstatistik. I femtio år var Sverige den självklara referenspunkten i den internationella debatten om länder med avancerad välfärd och minskande sociala klyftor
Något paradis var inte Sverige, men antagligen det land som hunnit längst i jämlikhet, jämställdhet och sociala rättigheter. Det var sannerligen inte enbart socialdemokratins förtjänst. Man kunde surfa på den långa ekonomiska efterkrigsboomen och man drevs framåt av aktiva nya och gamla sociala rörelser.

Men samtidigt lyckades partiet med att göra välfärdsstaten till ett socialdemokratiskt projekt som i viktiga delar skilde sig från andra länders. Välfärden gjordes generell: ATP, sjuk- och A-kassa utformades så att även medelklassen kunde känna trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet. Dagisutbyggnaden möjliggjorde för kvinnor ur alla samhällsklasser att förvärvsarbeta. Socialdemokratin lyckades bygga breda allianser för att stärka välfärdssamhället. Klasskillnaderna avskaffades aldrig – men klyftorna minskade påtagligt.

Välfärdsstaten finansierades av skattemedel, och staten och kommunerna drev skolor, äldrevård, daghem och byggde bostäder i egen regi. Så skapades en stark offentlig sektor som inte direkt var underställd marknaden och dess profitkrav.

Förmågan att sammankoppla socialdemokratin med världens mest avancerade välfärdsstatsprojekt och förankra det hos breda grupper är en central orsak till socialdemokratins historiskt starka ställning. Dess historiskt unika organisatoriska styrka en annan. Partiet hade som mest 1,23 miljoner medlemmar, de flesta kollektivanslutna. SSU hade på 1970-talet 60 000 medlemmar och kvinnoförbundet 35 000. Med partiet från Unga Örnar till Fonus (rörelsens begravningsbyrå) var ett ofta hört skämt.

Men rörelsefamiljen var större än så. Viktigast naturligtvis LO men också ABF, PRO och Hyresgästföreningen räknades som självklara delar av rörelsen, liksom Konsum, Folksam, HSB, filmbolag, rese- och reklambyråer, tusentals Folkets hus och parker. A-pressen samlade tidningarna, som mest ett 30-tal. Visst var det mycket byråkrati. Men rörelsen var länge en levande och pådrivande social kraft med djupa rötter i det svenska samhället.

Bägge dessa stödjepunkter – välfärdsprojektet och rörelsen – står idag inför sin upplösning
Efter kollektivanslutningens avskaffande 1991 hade partiet fortfarande en kvarts miljon medlemmar – idag färre än 100 000. SSU har minskat till 2 500, kvinnoförbundet till kanske 5 000, A-pressen ligger i spillror och LO har tappat en halv miljon medlemmar bara de senaste tio åren. Konsum skatteplanerar och Fonus har sålts ut.

Men viktigare: Från 1980-talet är socialdemokratin inte längre förknippad med en offensiv politik för att minska klyftor eller stärka den offentliga sektorn. Tvärtom. När partiet kom tillbaka 1982 efter sex år i opposition hade tidens nyliberala idéer också slagit igenom i regeringen. Högre vinster för företagen och en avreglering av finans- och valutamarknad, inte politisk styrning, skulle få fart på ekonomin. Under 1990-talet gav man upp idén om den offentliga sektorns primat inom vård och skola och drev på utförsäljningar inom el- och telemarknaden. Och under 2000-talet försvann de sista skruplerna mot vinster inom vård och friskola.

Men att söka väljare i mitten med idéer från höger kan bara leda ut i avgrunden.
Idag framstår socialdemokratin som en kraft utan politik eller ideologi. Som en rörelse som stillnat.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Jonas Sjöstedt, Jinge,
I media: GP, DN1, 2, 3, 4, SVD1, 2, 3, Tvärdrag, Arena1, 2, 3, ETC1, 2, 3, 4, Fria, AB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Osande klassförakt och felriktad spya

Posted by on 2010-09-23 No comments

”Det har vuxit fram en ny underklass i Sverige. Den består av yngre män med ofullständig utbildning och bruksmentalitet. De skyller sina tillkortakommanden på arbetsmarknaden med att invandrarna tar deras jobb. Det är behagligare än att erkänna de egna bristerna.” Orden är från Lena Mellins valanalys i Aftonbladet 20 september.

Tydligare kan knappast en av orsakerna bakom Sverigedemokraternas framgångar i jobbdödens och välfärdsruinernas industrisverige illustreras. Den mediala och sociala elitens osande klassförakt har mötts av en lika skitigt osande – och felriktad – spya.

Massdemonstrationerna mot Sverigedemokraternas framgångar fyller oss antirasister med värme och hopp. Men samtidigt står det klart att Jimmy Åkessons rasistkader inte ensam representerar Sverigedemokraternas framgångar. Tvärtom utgör partiets väljarbas en brokig samling av olika strömningar, från inpiskade högermän och skånska byrasister till fattig – och ung – arbetarklass drabbad av arbetslöshet och social nedrustning.

Ja, partiet lyckades faktiskt där vänstern gått bet; att kanalisera det sociala missnöjet och motståndet från den kapitalistiska krisens förlorare. Alla undersökningar visar att Sverigedemokraternas väljare generellt är fattigare, lägre utbildade, mer drabbade av arbetslöshet och sociala svårigheter än genomsnittet. Till och med bland invandrargrupper har partiet på sina håll fått ett fäste. I Södertälje varvade SD:s kommunvalslista etniska svenskar med kristna irakier och vann fyra mandat, bland annat med röststöd från syrianska områden. Kritik mot islam, homoäktenskap och familjeupplösning anses ligga bakom framgången.

Att bara försöka hermetiskt inkapsla Sverigedemokraterna är därmed dömt att misslyckas – och riskerar tvärtom att gjuta samman de olika elementen till ett. Om partiets närvaro i riksdagen härtill används av blocken för att sluta överenskommelser om fortsatt nedskärnings- och massarbetslöshetspolitik kommer den onda cirkeln att förstärkas. Och partiet fyllas på med nya förlorare i takt med det politiska etablissemangets blindhet, à la Lena Mellin.

Tillsammans med antirasistiska mobiliseringar och folkupplysning måste vi därför söka vägar att dra isär Sverigedemokraternas väljarunderlag och nå de arbetarklassgrupper som idag låter sig representeras av sina värsta fiender. Hur kan vi göra det? Det är en av vänsterns största utmaningar för de kommande hårda åren.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Trotten, Röda Lidköping,
I media: SVD1, 2, 3, DN1, 2, EX, AB1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Göteborg: Korruptionsbubbla förpestar staden

Posted by on 2010-09-18 1 comment

När den offentliga verksamheten närmar sig affärsvärlden hamnar den längre bort från medborgarnas demokratiska kontroll. Då ökar risken för korruption och oegentligheter.

Trögt stiger nu den ena mutskandalen efter den andra upp till ytan, som sumpgasbubblor ur ett jäsande träsk. Frågor ställs om orsaken: är göteborgare mer korrupta än andra, eller är vi tvärtom hederligare eftersom det är här den, enligt Göran Johansson, alltid skumma byggbranschens metoder som kommer upp i ljuset? Eller beror det på den gubbiga ”göteborgsandan” där maktens män löser saker i korridoren på tu man hand utan demokratisk insyn?

Läs hela artikeln i ETC.

Rösta på okorrumperade Socialistiska Partiet i kommunvalet i Göteborg.

Intressant?
Bloggat: Svensson,
I media om valet och politiken i Göteborg: GP1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Inte fyra år till med krigshetsarna

Posted by on 2010-09-16 4 comments

Väpnare i stormaktstjänst: Med Carl Bildt och alliansen vid regeringsrodret är det sista av en självständig svensk utrikespolitik på väg att blekna bort. Trots all kritik man kan ha på denna punkt gentemot Olof Palmes fögderi känns denna tid – med sin bitvis skarpa kritik mot USA – idag oändligt långt borta.

”Att störta Saddams regim är enda vägen till fred.” Det är Sveriges förre statsminister Carl Bildt som uttalar sig i International Herald Tribune i januari 2003, samtidigt som miljoner människor över hela världen var på väg ut på gator och torg för att manifestera sitt krigsmotstånd.
Bildt uttalade sig i rollen som ordförande i ”Kommittén för befrielsen av Iraks” – ett propagandaorgan för Bushadministrationen – europeiska utskott. Vid sidan av FN och folkrätt agerade han som en av den amerikanska regimens viktigaste krigsmegafoner.

Vi går några år framåt i tiden, till 29 maj 2008. Carl Bildt är nu svensk utrikesminister och tar emot USA:s utrikesminister Condoleezza Rice – samt representanter för övriga ockupationsmakter i Irak – som värd för den så kallade Irakkonferensen där det är tänkt att dras upp planer för ett framtida Irak. Ett och annat ögonbryn höjs för att denna konferens hålls i Sverige. Sverige hade ju förvisso motsatt sig kriget och inte skickat någon militär trupp till Irak. Bildts starka engagemang för marschen mot Bagdad förklarar dock varför dessa krigets apostlar träffas på ett hotell i lilla Upplands-Väsby.

Den borgerliga valsegern 2006, Carl Bildts utnämning till utrikesminister och Irakkonferensen kan på sätt och vis ses som ett skifte i svensk utrikespolitik; från tyst anpassning, deltagande i stormakters militära operationer långt ner i de bakre linjerna och åtminstone en läpparnas bekännelse till alliansfrihet och neutralitet, till ett mer aktivt förhållningssätt i EU-länder eller USA:s tjänst, det som i Bildts mun brukar formuleras som ”ansvarstagande”.

Det är inte för inte som den svenska truppstyrkan i Afghanistan växer och att allt tal om tillbakadragande av vår utrikesminister betecknas som svek och förräderi. Det är inte för inte som Sverige och USA har gemensamma bombövningar i norrbottniska Vidsel. Det är heller inte för inte som den borgerliga regeringen med stolthet lyfter fram i sin utrikesdeklaration att ”Sverige varit pådrivande för att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”.

Det är under denna borgerliga regering som de sista unsen av självständig svensk utrikespolitik håller på att raderas bort. Det är under denna borgerliga regering som Sverige alltmer tonar fram som en väpnare i stormaktstjänst.

Intressant?
Bloggat: Svensson, Röda Malmö, Kildén & Åsman,
Borgarmedia: DN1, 2, SVD, EX1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Inte fyra år till med bedragarna

Posted by on 2010-09-15 1 comment

Massarbetslöshet: Saker och ting måste kallas vid sitt rätta namn: Vad säger man om politiker som kallar sig ”Sveriges enda arbetarparti”, stoltserar med ”arbetslinjen” och påstår sig stå för ”allmänintresset” under slagordet ”Alla tillsammans” när verkligheten ser ut så här?

I somras avgick under tumultartade former arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin. Samma Littorin som under den gångna mandatperioden bland annat varit ansvarig för att a-kassan för en vanlig löntagare med 20 000 kronor i månaden ger 10 830 kronor under de första 200 dagarna för att sedan sänkas till 10 220 kronor efter dag 201. Sedan valet 2006 har omkring 500 000 lämnat a-kassan på grund av att priset för att försäkra sig höjts kraftigt. Dessutom har ersättningen sänkts.

Littorin är nu själv arbetslös och för en kort tid sedan stod det klart att han under det kommande året, under förutsättning att han inte får något nytt arbete, får drygt 1 344 000 kronor – eller 112 000 i månaden – i ersättning.

Sedan 2006 har skatterna sänkts med omkring 100 miljarder kronor. Av denna sänkning har varken pensionärer, sjuka eller arbetslösa fått någon del. Mest har de fått som redan har det bäst. Statsministern själv har fått en sänkning av sin inkomstskatt med 32 976 kronor årligen.

Hur är det då med jobben? Fakta ger vid handen att:
403 000 var arbetslösa i juli 2010. En ökning med 90 000 sedan juli 2006.
157 000 unga mellan 15 och 24 år var arbetslösa i juli 2010. En ökning med 44 000 sedan juli 2006.

138 000 var långtidsarbetslösa i juli 2010. En ökning med 58 000 sedan juli 2006.
Samtidigt håller samhället sakta men säkert på att utvecklas till ett ”modernt” daglöneri. Allt otryggare anställningar och anlitandet av bemanningsföretag har öppnat dörren för att öppet attackera både arbetsrätt och kollektivavtal.

Moderaterna går dessutom till val på en annan slogan: ”Ordning och reda i ekonomin skapar trygghet i vardagen.”

Denna trygghet omfattar inte de sjuka, låginkomsttagarna, arbetslösa, de som tvingats söka socialbidrag och inte heller många barn. Ty barnfattigdomen har sedan 2006 ökat med närmare 50 procent.

Idag finns det 250 000 ensamföräldrar. 57 000 av dem är fattiga. Var fjärde ensamstående med barn klassas som fattig. 12 procent av ensamföräldrarna är utan arbete.

Intressant?
Bloggat: Svensson, Röda Malmö, Kildén & Åsman
I media: SVD1, 2, 3, 4, DN1, 2, EX1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, SDS,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Inte fyra år till med översittarna

Posted by on 2010-09-14 1 comment

Lustfyllt lärande eller socialt fiasko. Skolledare mot Björklund (FP) Kommunaliseringen av skolan 1991 utgör en av de mest förödande försämringarna för skolan under de senaste åren. Därmed inleddes, med socialdemokraternas Göran Persson i spetsen, en lång rad av nedskärningar.

Kommunaliseringen har förstärkt klassegregationen och samtidigt skapat en inre skolsegregation. Det är en väldig skillnad på segregerade skolor i rika bastioner och skolor i ekonomiskt försummade ”multietniska” områden. Det finns till exempel ingen lärarutbildning om hur man kan undervisa i klasser där samtliga elever har ett annat språk än svenska som modersmål.

Man kräver att eleverna i förorter och miljonprogram ska prestera samma resultat som i reservatskolorna där de rika har sina barn, men under diametralt motsatta förutsättningar. De förra saknar resurser och de senare vadar i dem. Högern och kommunansvariga av olika schatteringar pratar om att ”öka integrationen”, något som borde börja med språket och tillgång till arbete. Men blotta existensen av segregationen talar ett annat språk. Ökad segregation går helt enkelt inte att harmonisera med den borgerliga parollen om ”världens bästa skola”. Vi talar här om ett politiskt och socialt fiasko.

Den förda borgerliga politiken har lett till att skolan är till salu. Dubiösa ”friskolor” härjar idag fritt med hjälp av våra skattemedel. Dessa skolor håller på att dränera de kommunala skolorna runt om i landet. Det är ett rån, en följd av en borgerlig politik från både högerns och socialdemokratins sida och utnyttjas av skolkapitalister. ”En skola för alla” är idag en saga från förr. Kommersiella intressen använder ”skolpengen” i en ständig jakt efter profit och överprofit.

Högern och marknadens fundamentalister vill fortsätta på den inslagna vägen, och det rödgröna tycks följa efter. Nu vill officeren Jan Björklund (FP) även införa en skola för eliten och en annan för andra, samt lärlingsplatser för underklassen. De s k liberalerna vill dessutom ha en auktoritär och repressiv lärarstil: en föråldrad katederundervisning med fler läxor, prov och utsortering genom tidigare betyg för allt yngre elever. Och så disciplin förstås.

Borgerligheten tycks drömma om elever som ska lära sig hålla klaffen och underkasta sig auktoritära lärare för att senare fungera som anpassade varelser i näringslivets tjänst. Ungdomen ska svälja överklassens odemokratiska värderingar och acceptera ett samhälle med översittare, förtryckare och förtryckta. Björklund säger: Om Kalle vill spela Allan under lektionen ska hans föräldrar tvingas sitta i klassrummet. På så sätt skapar man ordning och reda i klassen… påstår Björklund men visar bara sin totala okunnighet om skolans verkliga problematik.

I det landet där alla vi andra bor finns det många elever som drabbas av språkbarriärer på grund av segregationen, andra kan ha grava koncentrationssvårigheter eller perceptuella svårigheter. Dessa elever drabbas inte sällan av grundläggande brister i sitt sociala umgänge på grund av psykosociala problem. Det handlar här inte om känslor från lärarnas sida utan om en verklighet som ibland upplevs som övermäktig och som ett omöjligt uppdrag. Lärarna själva är hjärtligt trötta på den fyrkantiga och bakåtsträvande politik som Björklund predikar och borde följaktligen rösta för att bli av med högerregeringen.

  • Det handlar om att skolan ska ha de resurser som barnen behöver, om att ”friskolorna” måste bort och om att skolan ska vara för alla.
  • Det handlar om att skrota det nuvarande systemet som sätter vinsten först och elevernas behov i andra hand.
  • Det handlar om att lärarna har varit utsatta för en ”individuell lönesättning” som skapat splittring och osämja lärarna emellan.
  • Det handlar om att uppvärdera lärarlönerna och då måste resurserna som förts över till den privata sektorn återinföras i skolan.
  • Det handlar om att avskaffa kommunaliseringen och marknadens mekanismer till förmån för en enhetlig skola i offentlig regi.
  • Det handlar om att ändra på de ekonomiska grundförutsättningarna i förskolan och grundskolan så att pedagogerna ska kunna skapa ett optimalt lärande klimat som underlättar elevernas lustfyllda inlärning.

Intressant?
Bloggat: Röda Lund, Uppkäftiga Uppsala,
I media: SVD, GP,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Vi vill ge ett socialistiskt alternativ

Posted by on 2010-09-12 No comments

Socialistiska partiet ställer inte upp i riksdagsvalet i år, men kampanjar för fullt i flera svenska städer på kommunal nivå. Peter Widén från Socialistiska Partiet ställer upp i kommunalvalet i Eskilstuna.

Varför ställer ni upp?
– Vi vill ge människor en chans att rösta på ett socialistiskt alternativ. Vi brukar säga ”Rösta med miniräknaren i riksdagsvalet och med hjärtat i kommunalvalet”, och det betyder att man ska rösta taktiskt i riksdagsvalet för att få bort borgarna men ta sin chans att manifestera sin socialism i kommunalvalet. Det vore demoraliserande att inte ha ett socialistiskt alternativ att rösta på!

För SP i Eskilstuna är målsättningen inte primärt att komma in i kommunfullmäktige utan att komma i kontakt med människor och få upp en diskussion. I kampanjen har de använt sig av affischer, insändare i lokaltidningen och appellmöten på torget.
– Vi kör hårt mot privata friskolor som äter upp de kommunala. Vi har en egen paroll om det. Vi säger också bygg fler gruppboenden inom socialpsykiatrin.

Eskilstunaavdelningen passar även på att trycka ut fler av sina budskap: Stoppa nedskärningarna, Sverige ut ur Afghanistan, Rädda klimatet och Nej till individuella löner.
– Vi vill sätta stopp för brutaliseringen som skett inom arbetslivet. Människor med skavanker eller handikapp har inte en chans längre. Det är få som lyckas ta sig fram idag. Det här med företagsdemokrati som man talade om på 70-talet har blivit ett skämt numera.

Tror du att ni kan påverka i valet?
– På våra insändare har vi fått bra respons. Vad gäller röster har jag ingen aning, det kan landa på allt från noll till femhundra. Men det är inget stort bekymmer för oss, det viktiga är att möta människor och diskutera.

Katarina Wikström

Ursprungligen i Internationalen.

Intressant?
I media: Folket1, 2, 3, 4, EK1,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Hässleholm är inte till salu!

Posted by on 2010-09-11 No comments

Socialistiska Partiet i Hässleholm ställer för första gången upp i valet till kommunfullmäktige. Satsningar inom den offentliga sektorn är huvudfrågan.
Henrik Hedman är kandidat för SP och lärare i kommunen. Han förklarar här varför SP ställer upp, och vad som skiljer SP från de andra partierna i kommunen.

– Det måste till ett slut. Att någon säger ifrån. Privatiseringarna genomförs av en anledning, Inte för att det gynnar kommuninvånarna, utan därför att politikerna öppnar upp för kapitalister att tjäna pengar på människors behov. I Hässleholm har Joakim Ollén, som är kompis med beslutsfattarna i kommunen, börjat agera som en modern brukspatron. Det är ett systemskifte som någon måste säga stopp för. Vi säger ”Hässleholm är inte till salu!”, och med det menar vi att ingen ska tillåtas tjäna pengar på välfärden.
– Vi anser att det borgerliga styret håller på att omvandla Hässleholm till en modern bruksort. Kaptensgården och Ekegården, kommunens nya fina äldreboende, har sålts till vrakpris till Joakim Ollén. Sjö-gläntan, äldreboendet i Vinslöv, har han också lagt beslag på. Sen tidigare har han köpt upp kommunens framtidssatsning Norra Station.

”Vassa och uppkäftiga”
– Det som skiljer ut oss är att vi är vassa och uppkäftiga och går hårt ut mot privatiseringar, nedskärningar och sammanväxningen mellan politikerkastet och de ekonomiska intressena. Vi riktar in oss på de kapitalister som försöker tjäna pengar på kommuninvånarna. Därför har vi också tagit kamp mot skolan John Bauer som vill göra profit på ungas drömmar, men som vi säger sanningen om. Det finns inget annat parti som säger som det är, som förklarar hur allt hänger ihop, och som utmanar högerkrafterna.
”Olléneholm-kampanjen” är ett utryck för detta, säger Henrik Hedman.
– Kampanjen mot ”Olléneholm” är ett försvar för den gemensamma välfärden.
– Vi kommer att rösta emot alla förslag som försämrar välfärden, mot privatiseringar och nedskärningar – vi skall bli välfärdskramarna i fullmäktige. Vi kommer att stödja och underblåsa alla protester mot nedskärningar – fokus måste vara att vara ute bland folk och delta i den kamp som flammar upp då och då.

Intressant?
Bloggat: Röda Göinge,
Media: NSK1, 2, 3, 4, KB1, 2, 3, 4, LH,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Det finns pengar, men de måste fördelas rättvist

Posted by on 2010-09-10 No comments

I Göteborg ställer Socialistiska Partiet upp i kommunalvalet. Lars Henriksson, Volvoarbetare och miljöaktivist, står på listan.

Varför ställer ni upp?
– Först och främst för att säga sanningen. Det grundläggande är att det finns gott om pengar i vårt samhälle, men år efter år får vi höra ”det finns inga pengar”. Det finns det visst, vår huvudpoäng är att fördelningen måste bli rättvisare. Sedan är det kampen mot nedskärningar och trafikfrågor som är viktiga. Vi är emot de nya motorvägarna och Marieholmstunneln som ska byggas i Göteborg. Vi vill se en omställning av hela industrin och en utökad kollektivtrafik för att minska på utsläppen.

Vad är mest aktuellt i Göteborg, är det trafiken?
– Trafiken är alltid aktuell i en storstad och det här är genomklubbade beslut. Det stora just nu är nedskärningarna i skolan, främst grundskolan. Under våren har det varit flera protester där föräldrar från olika stadsdelar organiserat sig mot nedskärningarna. Borgarna vill att den offentliga sektorn ska minska, de tycker att det är bra. De har blivit köpmän! Att ha en valkampanj är ett sätt att säga det här när ingen annan säger det. Vi ställer också upp för att det i nuläget inte finns något hot från vänstern. Det gör att S kan gå hur långt till höger som helst utan motstånd.

Är du positiv inför er valkampanj?
– Jag tror inte vi har någon chans, det krävs 3 000 röster per valkrets. Däremot hoppas jag att vi kan påverka debatten, väcka tanken att det inte måste vara som det är. Vi säger inte att allt kommer att lösa sig om folk röstar på oss. Vår poäng är att man måste organisera sig underifrån och att det då är möjligt att påverka.

Katarina Wikström

Ursprungligen från Internationalen.

Intressant?
Bloggat: Röda Göteborg,
I media: GP,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,