Enhörning – Kubikenborg

”Ur luften, torr och het av solen, komma ljud. Ett stycke bort står ett
rödmålat komplex bredvid en skorsten, skyhög och röksvart i toppen, på
stranden. Sågen! Det slamrar där i sågen. En hel orkester av ljud.
Timmer! rossla ramarna. Vi äter timmer – skär isönder det – hundra
stockar och mer på dagen med våra tänder. – Bräder, plank! Skrika
trissorna i kantverken och i sågens bänkar. Det är som då ormar, ett
otal, resa sig upp ur sin grop och fräsa alla på en gång, hungriga och
ilskna.”

(Ur novellen Hets 1921 av Karl Östman)

Johan August Enhörning (1825-1885) satsade ännu på 1860-talet på mindre vattensågar, men lät 1869 till slut anlägga en ångsåg, Kubikenborg. Detta gjorde han på mark han börjat köpa redan 1854. Samma år instiftades Kubikenborgs Sågverks Bolag. 1875 köpte han en järngruva i Ås.

1891 ombildades Kubikenborgs bolag till J A Enhörnings Trävaru AB. Ledningen hade vid J.A. Enhörnings död övertagits av brorsonen Erik August Enhörning (1860-1944). Under hans ledning utökades företaget genom köp av andra sågverk, bl.a. Carlsvik. E A var också en av tillsyndarna till det vådliga Petjoraäventyret som gick överstyr med dunder och brak 1905 och han var också riksdagsman i ett par perioder.

1899 bildades, på initiativ av E.A. Enhörning, som vid den tiden titulerade sig disponentdirektör, Rederi AB Höfding. Bolagets ändamål var att; efter inköp av lämpliga last- och bogserångare samt transportpråmar af trä och jern, idka rederirörelse och fraktfart såväl mellan svenska som svenska och utländska hamnar jemte annan dermed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet uppgick till 250 000 kr. 90% av aktierna ägdes av J A Enhörnings Trävaru AB och resterande 10% av styrelsemedlemmarna i nämnda bolag.

Ute på Alnön anlade J.A. Enhörnings Trävaru AB sågverket Hörningsholm år 1882. 1896 bildades här den första avdelningen i svenska sågverks- och brädgårdsarbetareförbundet i Sundsvallsdistriktet. Samma år bildades byggnadsföreningen Thor av arbetare vid Hörningsholms
sågverk, som lät uppföra ett Folkets Hus (kallas idag föreningslokalen Thor), det tredje i Sverige.

Vid sågverket i Hörningsholm växte den av mig mycket omtyckte författaren Karl Östman (1876-1953) upp. Han föddes dock i Nätra söder om Örnsköldsvik. Han var sågverkens och sågverkarbetarnas berättare framför alla andra (intervju från 1912):

– Jag är född 1876 oppe i Humlevik, en liten by i Nätra i Ångermanland. Vi var fyra syskon. Far var båtsman och senare snickare och skaffade sej med tiden en liten gård. Men den tog en handlande ifrån oss för en skuld, medan far var nere för att tjäna pängar i Sundsvall. Så flyttade vi alla ner hit till distriktet. Vid konfirmationstiden kom jag i tjänst hos en trädgårdsmästare på Alnön. Jag har alltid tyckt om ensamheten och jag mins att jag brukade gå i trädgårn och gnola och göra ihop dikter. Särskilt kommer jag ihåg, att jag började med en dikt om de svenska Brasilieemigranternas lidanden som hade gripit mej jupt, men den blev aldrig färdig. F.ö. har jag alltid haft stor lust för att läsa – och rita.

Ett par år arbetade jag sedan på en kvastkäppsfabrik vid Stornäset, sen på Hörningsholms sågvärk. 1898 kom jag till Karlsvik och började bära plank. Men jag var inte stark nog för det tunga arbetet och sedan jag försökt det på ett tiotal ställen i distriktet måste jag sluta i vintras.

Enhörnings sågverksfirma var delägare i den 1907-08 uppförda sulfitfabriken i Nyhamn. Nyhamns sågverk hade startats tidigare på 1800-talet och drevs av familjen Näs fram till 1907 då det alltså övertogs av Nyhamns Cellulosa AB. 1917 las sågverket ner.  När Svenska Cellulosa AB (SCA) bildades 1929 var Nyhamns Cellulosa ett av de bolag som från början inköptes av Ivar Kreuger för att ingå i SCA. 1921 hade J.A. Enhörnings AB 600 anställda och Nyhamns Cellulosa 300. En annan större delägare i Nyhamn var familjen Bünsow-Norströms Skönviks AB. Nyhamn tycks ha lagts ner i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet.

Under krisen i början av 1930-talet hamnade Enhörningsbolaget i händerna på Uplandsbanken som lånat ut stora belopp till företaget. 1933-34 överfördes bolagets egendomar till SCA. Kubikenborgs sågverk lades ner 1938.

Under andra värlskriget anlades ett aluminiumsmältverk på Kubikenborgs gamla sågverksområde och det ligger där än idag. Bolaget är idag ett dotterbolag till ryska Rusal, världen största aluminiumtillverkare.

Kubikenborgs herrgård revs på 1950-talet och flygelbyggnaderna på 2000-talet. Nyhamns Cellulosa är för sin del ett imponerande ruinområde.

Läs mer: Enn Kokk, ST1, 2, Sundsvallsminnen, Flamman, Tiden, Pappersmassestrejken 1932,

Andra källor:
Svensk Industrikalender 1921
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Technorati Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us