Etikettarkiv: Regeringen

Efter valdagen kommer vardagen

Postat av

Valkampanjerna går för högtryck och förväntningarna stiger. Tusen och åter tusen arbetare och tjänstemän, arbetslösa och ungdomar, klimataktivister och kvinnokämpar har dragits in i aktivitet på arbetsplatser, skolor och bostadsområden med det gemensamma målet att bli av med den borgerliga regering som så tydligt ägnat de senaste fyra åren åt att föra överklassens krig mot arbetarklassen. Utgången på söndag kan ingen tvivla på: en massiv seger för den rödgröna oppositionen.

Nyss verkade det omöjligt. Högern ledde och alternativen var svåra att urskilja. Det som vände läget var när de desperata gräsrötterna sa ifrån: ”Om vi inte lägger fram ett helt nytt program som i grunden skiljer sig från borgarnas kommer vi inte bara att förlora. Med dagens politik från de rödgröna skulle det inte ens hjälpa om vi vann!”

Det program som följde av detta uppror blev startskottet för något helt nytt i svensk politik:
- Återställ den offentliga sektorn till 1990 års nivå genom 300 000 nyanställningar – skatt efter bärkraft.
- Avskaffa arbetslösheten genom sänkt arbetstid.
- Ta tillbaka det som privatiserats i den offentliga sektorn. Vård, skola och omsorg på lika villkor, inga profitörer i välfärden.
- Förstatliga all verksamhet som skadar miljön och klimatet. Ställ om den till samhällsnyttig och miljöanpassad produktion. Och lägg kontrollen hos de anställda.
- Ett nytt miljonprogram med klimatneutrala, billiga bostäder och energirenovering av de gamla.
- Rättvisa pensioner utan spekulation.
- Slut på kasionekonomin – förstatliga banker och försäkringsbolag.
- Inga trupper under NATO-befäl – soldaterna hem från Afghanistan.
Allt sammanfattat i parollen att ”åstadkomma ett fundamentalt och oåterkalleligt skifte i balansen av makt och välstånd till förmån för arbetande människor.”
Kring detta växte en rörelse fram som snabbt svepte undan reklambyråkampanjerna.

Nej, detta är förstås bara en dröm. Den (S)-ledda oppositionen går inte till val på samhällsförändring eller maktförskjutning.

Efter fyra år av aggressivt systemskifte, social nedrustning och gynnande av de rika, rekordhög arbetslöshet och hetsjakt på sjuka, inramade av ministerskandaler och toppade med ett EU-ordförandeskap som ledde fram till klimathaveriet i Köpenhamn, borde regeringen nästan falla av sig själv. Och ändå verkar oppositionen vara är på väg att sjabbla bort segern. Hur kunde det gå så?

En viktig ledtråd finns i boken Kampen om sjukfrånvaron av statsvetaren Björn Johnson. Under 90-talet bedrevs en politisk kampanj om att de stigande sjuktalen berodde på lata och fuskande arbetare. Ett politiskt samförstånd skapades om ”reformer” av sjukförsäkringen, år 1995 ”renodlades” den och arbetsförmågan började bedömdes utan hänsyn till sjukdom, utbildning eller ålder.
Forskningen visar nu att orsakerna bakom de höga sjuktalen inte alls var fusk utan sådant som ökade krav och rationaliseringar i industrin, nedskärningar i stat och kommun och nedrustning av rehabiliteringen. Ansvarig minister 1995 var Anna Hedborg (S), samma Hedborg som 2006 lade fram en ny utredning med orden: ”Sjukförsäkringen är för mjuk”. Högern tog tacksamt mot stafettpinnen och tillgodosåg kraven på hårdhet med råge. Mona Sahlin var vice statsminister i den regering som startade urholkningen av sjukförsäkringen. Hennes angrepp på regeringens hjärtlösa behandling av de långtidssjuka faller därför idag platt till marken.

I fråga efter fråga gäller samma sak: valuta-avreglering, oberoende riksbank, EU-anpassning, bemanningsföretagen som släpptes lösa, privatiseringar och införande av marknadstänkande i vård skola och omsorg samtidigt som den offentliga sektorn drabbats av nedskärningar. Listan är pinsamt lång på frågor där (S) genom en borgerlig politik sänkt garden för högerns argument. Genom att fortsätta lägga sig så nära borgarna som möjligt grundar de nu för ytterligare fyra år av hård klasspolitik.

Ett valnederlag för Reinfeldt & Co är självklart önskvärt. En ny vinst skulle få högerns tuppkam att växa och trappa upp angreppen på arbetarklassen. Så gå och rösta mot borgarna på söndag! Men glöm inte bort att uppgiften på måndag, oavsett valutgång, kommer att vara densamma som idag: att organisera oss på gräsrotsnivå till försvar för våra intressen.

Not: Citatet “fundamentalt och oåterkalleligt skifte…” i texten är hämtat från det program som brittiska Labour vann valet på 1974.

Intressant?
Bloggat: Svensson, Mullvaden, Kildén & Åsman, Röda Malmö, Röda Lidköping,
I media: SVD1, 2, 3, 4, 5, DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, GP1, 2, 3, 4, 5,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Inte fyra år till med förskingrarna

Postat av

Saker måste kallas vid sitt rätta namn. Sverige var en gång en hyfsat väl fungerande välfärdsstat med stark infrastruktur och robusta system för vård, skola, omsorg, kommunikationer och energiförsörjning. Under 1980-talet inleddes avregleringarna och på 90-talet utförsäljningarna – under ledning av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Följden blev ekonomiska krascher, segregation och en bräckligare infrastruktur.

Vad kallar man då politiker som de senaste fyra åren istället för att återta det demokratiska ansvaret ökat takten i utförsäljningar och rea på gemensam egendom till förmån för sina egna väljare bland höginkomstgrupper och inom finans- och företagsvärlden? Och som planerar att dumpa ut ännu mer av det medborgarna byggt upp tillsammans.

Bostadskaos: Bostadskris för unga, studenter som tvingas tälta, stadskärnor förvandlade till reservat för höginkomsttagare. Borta är sedan länge en socialt ansvarsfull bostadspolitik där allmännyttiga bostadsföretag med statliga räntebidrag byggde hyreslägenheter åt de många till överkomligt pris. På 1980-talet försvann statsstöden, på 90-talet inleddes bostadsrättsomvandlingarna som forcerats i borgerligt styrda kommuner.
I Stockholm där moderaterna länge haft kommandot har allmännyttan på tio år sålt ut nära trettiotusen lägenheter och rensat innerstaden från hyresrätter. Det har handlar om klipp för många som haft råd att köpa – men förskingring av gemensam egendom, uppbyggd genom åratal av hyresinbetalningar och skattestöd. Mer än 50 miljarder kronor beräknas på det sättet ha överförts från kommunens gemensamma tillgångar till de åtta procent av huvudstadens invånare som fått chansen att berika sig. ”En legaliserad stöld”, som en utredare uttryckt det.

Samtidigt med utförsäljningarna har hyresboendet alltmer missgynnats medan staten stöttar bostadsrätts- och villaboende genom frikostig avdragsrätt för låneräntor. Den 22 juni föll också klubban i riksdagen för Mats Odells (KD) nya bostadslagstiftning. Nu ska allmännyttan drivas rent affärsmässigt och hyrorna marknadsanpassas – med hyreschocker som följd, inte bara i de mest attraktiva områdena. Just när detta skrivs kämpar nätverket Järvas Framtid mot chockhöjningar på mellan ett- och tvåtusen kronor i månaden för en trea i norra Stockholms ytterområden Husby, Tensta och Rinkeby. När ska fler hyresgäster och bostadssökande slå tillbaka mot legaliserad stöld och marknadshyror?

Guldsits: ”Med en konkurrensutsatt järnvägstrafik är det resenären som står i fokus. Det sätter oss i en guldsits där det är våra behov och önskemål som står i främsta rummet.” Åsa Torstensson (C), infrastrukturminister, i DN 26 mars 2009.

Tågkaos: Kan någon glömma vinterns – och sommarens – tågkaos? Orsaken var inte extrem kyla eller extrem värme, utan bolagisering och utförsäljning. Sedan 2001 är SJ ett vinstdrivande bolag med ett lönsamhetskrav på tio procent. Mitt under det gångna årets kaos blev vinsten en halv miljard. Samtidigt minskade underhåll och investeringar – trots åldrande lok- och vagnpark. Och ytterligare tvåhundra anställda klassades som ”övertaliga” – efter åratal av personalminskning.

I uppstyckningen och utförsäljningen av SJ:s olika delar har underhållet hamnat hos Euromaint som numera ägs av riskkapitalbolaget Ratos. Året då järnvägens infrastruktur havererade gjorde Euromaint rekordvinst. Den första oktober i år, två veckor efter valet, har alliansregeringen planerat att gå ett steg längre och öppna hela det svenska järnvägsnätets persontrafik för privata bolag. Hur mycket mer av tågkaos, inställda avgångar och ”signalfel” orkar resenärerna – och samhället?

Skolkaos: Utförsäljningen av skolor och etableringen av ”friskolor” ägda av riskkapitalbolag slussar hundratals miljontals skattekronor från det gemensamma till privata vinstintressen. Den sammanlagda omfattningen är okänd – det hela sker på kommunal nivå. Men som exempel gjorde Pysslingen förskolor och skolor AB med elva tusen barn 2008 en vinst på 3 000 kronor per elev åt ägarna, ett danskt riskkapitalbolag. Ett annat företag, Baggium Utbildning AB, tog samtidigt ut en vinst på 13 000 kronor per elev och höjde utdelningen åt aktieägarna i Nordstenen AB. IT-media och Turistgymnasiet i Lund, ägt även det av ett danskt riskkapitalbolag, tog ut en fjärdedel av sin omsättning i vinst, 30 000 kronor per elev.

Men det är inte bara skolpengen som kanaliseras över till privata företagsvinster och därmed bort från de kommunala skolorna. Skolor och förskolor har reats ut till vrakpris åt skol- och förskolechefer. Förra våren konstaterade kammarrätten att moderatledningen i Reinfeldts egen hemkommun Täby olagligt närmast skänkt bort Tibble gymnasium till skolans rektor. Denna behövde bara betala för inventarier och utrustning men inte en krona för verksamheten när hela gymnasieskolan med över tusen elever och nära hundra lärare överfördes till hennes privata företag.

Exemplen från moderaternas experimentfält Stockholm är otaliga. Särskilt omtalad blev privatiseringen 2007 av fyra förskolor i stadsdelen Årsta där förskolechefen efter att ha köpt verksamheten för en spottstyver snart kunde ta ut en vinst på över tre miljoner kronor samt hög direktörslön. Samtidigt uppmanades föräldrarna att ställa upp med frivilligarbete och leksaker på grund av personal- och medelsbrist…

Hur många hundratals miljoner – kanske miljarder – skattekronor har dränerats från den gemensamma skolan och förskolan under alliansregeringens år? Och hur många står på tur?

Vårdkaos: Liksom med skolan finansieras nu i växande grad vinster hos privata vårdbolag genom det svenska skatte- och sjukförsäkringssystemet. Privata vårdcentraler, apotek och hela sjukhus har blivit till en lukrativ marknad där internationella riskkapitalbolag kan räkna med svenska skattekronor som säkra vinstkällor. Riskkapitalbolaget Bure fick köpa Stockholms främsta akutsjukhus, S:t Göran, för att göra god vinst på verksamheten. Det planerade storsjukhuset ”Nya Karolinska” i Stockholmsområdet ska byggas av Skanska och drivas av företaget i tjugofem år i utbyte mot en garanterad vinst på nära fjorton procent. En nota för landstinget som kan landa kring femtio miljarder kronor fram till 2040, enligt kritikerna.

Genom ”fri etableringsrätt” och s k ”vårdval” kan privata vårdföretag placera sin verksamhet där lönsamheten är högst, det vill säga i välbeställda områden, medan utsatta områden får sämre tillgång till vård. Genom att, som i Stockholm, dessutom låta privata vårdföretag öppna verksamheter inne på offentliga vårdinrättningar skapas gräddfiler för dem som kan betala. Mitt i det skattefinansierade Södersjukhuset ligger nu exempelvis det privata vårdföretaget Arrhythmia som för vissa hjärtbehandlingar tar ut en avgift på 150 000 kronor.

Från storsjukhus till hemtjänst – skattepengar kanaliseras i allt snabbare takt över till privata vårdföretag som kan glädja sina aktieägare med ökad utdelning. Kammarrätten har underkänt flera utförsäljningar till vrakpris av hemtjänsten i Stockholms södra förorter. Men när ska de vårdbehövande underkänna bortslumpningen av en jämlik vård för alla?

Kulturpolitik är underhållning: Med allt fokus på pensionärsskatter och bröstpumpar hamnar den lilla men viktiga samhällsfliken kultur i skymundan. Vad kommer egentligen att hända med kulturen om Alliansen får styra fyra år till? Med tanke på det skämt till Kulturutredning som kom härom året, och på de kulturpolitiska förslag som lagts under valrörelsen, lär vi ”kulturkonsumenter” få hålla till godo med ännu ett högkulturellt operahus samt en genomkommersialiserad skräpteve, sponsrad enbart av näringslivet. Däremellan: intet. All annan levande kultur ska nämligen kväsas till döds, som till exempel statlig radio och teve. Vem behöver dem? Marknaden ska ju vara fri, FRI! I en intervju med serietecknaren Liv Strömquist skriver tidningen City:

”Kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth tycker att ordet ’kultur’ har en negativ klang och vill istället använda ’underhållning’. Vad tycker du om det?”
Liv Strömquist svarar: ”Jag tycker att namnet ’Lena Adelsohn-Liljeroth’ har en väldigt negativ klang. Därför föreslår jag att hon döps om till ’Blubby’”.
Nog kan kultur vara underhållning, kulturpolitiken är utan tvekan det – en tragikkomisk sådan.

Socialistiska svar: Vård och omsorg utan vinst!
Varför ska vi ge bort miljarder till privata företags vinster i vården, omsorgen och skolan?
Låt behoven styra så att vi kan ge våra gamla och sjuka den bästa omsorg.
– Jämlik skola för alla! Inga friskolor!
– 200 000 nya jobb behövs i den gemensamma sektorn!

Socialistiska svar: En fjärdedel av Sveriges unga går arbetslösa – helt i onödan. Med massiva statliga och kommunala satsningar på välfärds- och klimatjobb kan alla unga snabbt få en plats i arbetslivet. Det är samhällets gemensamma ansvar att ta tillvara unga människors förmåga. Det är inte behovet av de ungas arbete som saknas – det är förlitan på det privata näringslivet som hindrar oss från att sätta alla i arbete.

Över fyrahundratusen svenskar fjättras i massarbetslösheten medan pressen och arbetstiderna ökar för dem som har jobb. Istället för att låta färre göra mer och höja pensionsåldern måste vi fördela uppgifterna på fler genom minskad arbetstid.

Använd allmännyttan för att inleda ett nytt statligt miljonprogram för upprustning och bygget av bra och billiga lägenheter åt unga och trångbodda. Bostaden ska först och främst vara en rättighet, inte en handelsvara.

Stoppa privatiseringarna, segregeringen och elitiseringen av den svenska skolan. En skola för alla betyder ökade resurser åt dem som behöver det bäst, stopp för betygshets och utsortering samt möjligheter att varva studier med ”livets skola” i ett livslångt lärande.

Vi behöver starka statliga system för en väl fungerande och klimatanpassad infrastruktur när det gäller transporter, kommunikationer och energiförsörjning. Avregleringar och privatiseringar har trasat sönder samordning, ansvar och säkerhet till stora kostnader för samhället och brukarna.

Ursprungligen i Internationalen.

Med Socialistiska Partiet i kommunvalen i Göteborg, Lidköping, Eskilstuna, Köping och Hässleholm.

Intressant?
Bloggat: Mullvaden, Röda Malmö, Röda Göinge, Röda Lund, Röda Lidköping, Uppkäftiga Uppsala, Röda Umeå,
Borgarmedia: GP1, 2, 3, EX1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, AB1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, DN1, 2, 3, SVD1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Share/Bookmark

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Inte fyra år till med krigshetsarna

Postat av

Väpnare i stormaktstjänst: Med Carl Bildt och alliansen vid regeringsrodret är det sista av en självständig svensk utrikespolitik på väg att blekna bort. Trots all kritik man kan ha på denna punkt gentemot Olof Palmes fögderi känns denna tid – med sin bitvis skarpa kritik mot USA – idag oändligt långt borta.

”Att störta Saddams regim är enda vägen till fred.” Det är Sveriges förre statsminister Carl Bildt som uttalar sig i International Herald Tribune i januari 2003, samtidigt som miljoner människor över hela världen var på väg ut på gator och torg för att manifestera sitt krigsmotstånd.
Bildt uttalade sig i rollen som ordförande i ”Kommittén för befrielsen av Iraks” – ett propagandaorgan för Bushadministrationen – europeiska utskott. Vid sidan av FN och folkrätt agerade han som en av den amerikanska regimens viktigaste krigsmegafoner.

Vi går några år framåt i tiden, till 29 maj 2008. Carl Bildt är nu svensk utrikesminister och tar emot USA:s utrikesminister Condoleezza Rice – samt representanter för övriga ockupationsmakter i Irak – som värd för den så kallade Irakkonferensen där det är tänkt att dras upp planer för ett framtida Irak. Ett och annat ögonbryn höjs för att denna konferens hålls i Sverige. Sverige hade ju förvisso motsatt sig kriget och inte skickat någon militär trupp till Irak. Bildts starka engagemang för marschen mot Bagdad förklarar dock varför dessa krigets apostlar träffas på ett hotell i lilla Upplands-Väsby.

Den borgerliga valsegern 2006, Carl Bildts utnämning till utrikesminister och Irakkonferensen kan på sätt och vis ses som ett skifte i svensk utrikespolitik; från tyst anpassning, deltagande i stormakters militära operationer långt ner i de bakre linjerna och åtminstone en läpparnas bekännelse till alliansfrihet och neutralitet, till ett mer aktivt förhållningssätt i EU-länder eller USA:s tjänst, det som i Bildts mun brukar formuleras som ”ansvarstagande”.

Det är inte för inte som den svenska truppstyrkan i Afghanistan växer och att allt tal om tillbakadragande av vår utrikesminister betecknas som svek och förräderi. Det är inte för inte som Sverige och USA har gemensamma bombövningar i norrbottniska Vidsel. Det är heller inte för inte som den borgerliga regeringen med stolthet lyfter fram i sin utrikesdeklaration att ”Sverige varit pådrivande för att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”.

Det är under denna borgerliga regering som de sista unsen av självständig svensk utrikespolitik håller på att raderas bort. Det är under denna borgerliga regering som Sverige alltmer tonar fram som en väpnare i stormaktstjänst.

Intressant?
Bloggat: Svensson, Röda Malmö, Kildén & Åsman,
Borgarmedia: DN1, 2, SVD, EX1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Vänsterpartierna kan inte presentera nåt alternativ

Postat av

De stora vänsterpartierna i Sverige, socialdemokraterna och vänsterpartiet, har extremt lågt stöd i opinionen. Det har aldrig varit så lågt med en borgerlig regering. Anledningen är som jag ser dett att partierna inte kan erbjuda en politik som faktiskt är annorlunda än den som borgarpartierna, högern erbjuder.

Eftersom den politik som oppositionen står för i princip är samma som den som alliansen står för så finns det ingen anledning för väljare i Sverige att ändra vem de röstar på. Oavsett vilket så får vi i stort sett samma politik, med fler privatiseringar och avregleringar, med ökade klyftor. Oppositionen förbättrar dock något för de sämsta ställda i samhället jämfört med hur alliansens politik för dessa ser ut. Denna grupp är dock en relativ liten grupp och påvarkera inte valresultatet annat är marginellt. Flertalet av dem röstar dessutom med all sannolikhet redan på vänsterpartierna.

Jag är också av uppfattningen att alliansens på den rödgöna sidan är av ondo. Det har uteslutit möjligheten för vänsterpartiet att agera populistiskt från vänster och dra väljare på det sättet. På samma sätt har det uteslutit populistiskt, ”grönt” agerande från miljöpartiet. Istället har vi fått en lång rad urvattnade kompromisser från alliansens sida, som i slutändan kanske inte ens är värd nånting. Speciellt undrar man ju över Afghanistan-överenskommelsen.

I ett läge där politiken som presenteras inte skiljer sig åt annat än rent marginellt får partledare och perosner större betydesle för väljarna. Om än kanske inte avgörande betydelse. Att Mona Sahlin är impopulär och att Ohly är grå och intetsägande hjälper alltså inte upp situationen om vi säger så.

Sammantaget tyder det mesta tyvärr på en borgerlig valseger. Och felet är vänsterpartiernas eget. De har inte kunnat formulera en i grunden annorlunda politik än alliansregeringen och de har klavbundit sig själva genom en idiotisk allians. I själv verket har jag mycket svårt att se partierna som vänsterpartier, arbetarpartier överhuvudtaget. Vänsterpartiet har gått så långt att man nästan utplånat sin egen identitet helt och hållet. Bara för att få plats vid maktens grytor. Det är bedrövligt och patetiskt. Och ändå ser jag ingen annan utväg för mig själv än att rösta på dem i riksdagsvalet. I kommunvalet röstar jag förstås på Socialistiska Partiet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Share/Bookmark

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Måste en minister avgå om han begått ett brott?

Postat av

Littorin avgick brådstörtat redan innan det var avslöjat för vilket brott han anklagades. Troligen i ett försök att försöka undvika att affären offentliggjordes. Och då i syfte att skona partiet och regeringen inför valet samt förstås i syfte att försöka skydda barnen. Men den sistnämnda anledningen var allt som han uppgav, vilket ju medfört en del kritik. Men var han verkligen tvungen att avgå?

Jag anser inte att en minister med nödvändighet måste avgå för att han begått ett brott. För mig beror det på vilken typ av brott det handlar, när brottet begicks och vilket uppdrag ministern har. Misstanke om brott som i Sven Otto Littorins fall ska inte behöva betyda avgång. För så länge man bara är misstänkt är man att betrakta som oskyldig. Och då bör man inte var tvungen att avgå.

Vidare anser jag att Littorin som arbetsmarknadsminister inte skulle vara tvungen att avgå för ett sexköpsbrott som begicks för 4 år sen även om det var så att han fällts för det, men hade han varit justitieminister så hade det var nödvändigt. Hade brottet i fråga begåtts nu så hade det också varit en sak att diskutera.

Så länge en politiker inte är dömd för ett brott så ska han dock inte behöva avgå som en följd av misstankar. Om han själv väljer att göra det på grund av personliga hänsyn till andra människor och organsiationer är en annan sak. Det är då hans eget val. På en del vänstersajter, som Socialism.nu, har det framförts kritik mot min synsätt på detta, men jag ska exempfliera med en händelse i mitt eget parti i mindre skala.

På kommunvalsedeln i Hässleholm satte vi upp en person som var misstänkt för att ha misshandlat sin fru. Han hävdade själv att han var oskyldig och ämnade överklaga om han blev dömd. Lokaltidningarna avslöjade senare att han dömts för misshandeln och inte överklagat. I det läget valde vi att agera så att han togs bort från listorna med följande motivering:

Socialistiska partiet är även ett feministiskt parti som bestämt tar avstånd från mäns våld mot kvinnor och kämpar för jämlikhet mellan könen. Det ska inte råda någon tveksamhet om vad Socialistiska partiet står i dessa frågor När det kom till vår kännedom att en av kandidaterna på vår lista till kommunfullmäktige nyligen blivit dömd för kvinnomisshandel har vi beslutat att stryka namnet och trycka upp nya listor. Beslutet är taget i samförstånd med den tidigare valkandidaten.

Mäns våld mot kvinnor är en viktig politisk fråga även på kommunnivå hur drabbade kvinnor – och även män som dömts för våld – ska få bästa möjliga stöd av samhället. Som folkrörelse vill även Socialistiska Partiet i Hässleholm ta ansvar för detta.

Men observera att vi inte agerade så länge han bara var misstänkt. Misstanke om brott innebär inte att någon är skyldig till brott. I detta fall var det ett brott som är allvarligare än det som Littorin säga ha begått och ett brott som vårt parti förstås inte på något sätt kan försvara. Men det finns ju andra brott som inte skulle diskvalificera från att stå på Socialistiska Partiets valsedlar. Exemeplvis olaga intrång i syfte att rädda en fritidsgård, miljöaktioner som inneburit att man tagit sig in på ett flygplatsområde, husockupation, vild strejk osv. Så även i vårt lilla fall beror hanteringen naturligtvis på vilket brott det är och när det begicks. Ett misshandelsbrott begått lång tid tillbaka hade förmodligen inte heller inneburit att vi tagit bort en kandidat från valsedeln.

Kontentan av detta är att varje fall måste bedömas för sig och att det finns en rad omständigheter som påverkar. Det är alltså int helt lätt att avgöra vad som bör få vilka konsekvenser. Dessutom bör man alltid betraktas oskyldig så länge inget annat har kunnat bevisas. Det gäller även överklasstyper.

Läs också: Får politiker begå brott?

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, NSK, DN1, 2, AB1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Share/Bookmark

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Rösta radikalt i valet i höst

Postat av

Tyvärr är det omöjligt att i det svenska riksdagsvalet att rösta för ett verkligt alternativ till nyliberal privatiseringspolitik (Rättvisepartiet Socialisterna ställer visserligen upp, men de är som jag ser det inget vettigt alternativ) . I den borgerliga regeringsalliansen är alla partier fö en nyliberal nedskärnings- och privatiseeringspolitik. I den socialdemokratiskt ledda oppositionen är två av tre partier anhängare av nyliberal nedskärnings- och privatiseringspolitik. Vänsterpartiet är det inte, men i praktiken kommer man ändå att ge stöd till ett bevarande av status quo eller av ytterligare nedskärningar och privatiseringar.

Valet mellan alliansen och oppositionen är ett vala mellan det onda och det mindre onda. I det valet väljer man förstås det minst dåliga. Men det handlar i praktiken bara om ytliga och grunda skillnader mellan de två regeringsalternativen.

När vi till hösten får en ny regering kommer det inte att innebär några väsentliga skillnader, utan det mesta kommer att fortgå på samma sätt som under borgarregeringen. De små förbättringar som det ändå blir för de fattigaste i samhället är ändå det som gör att man måste rösta på alternativet med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i bristen på ett verkligt radikalt alternativ. Då ska man självklart också rösta på vänsterpartiet för att stärka deras position i den nya regeringen. Men man ska inte lura sig själv och tro att det faktiskt kommer att bli en annan politik på något avgörande sätt.

I en rad av kommunalval finns det dock radikala alternativ att rösta på. Självklart ska ni om ni bor i Göteborg, Eskilstuna, Lidköping, Köping, Umeå och Hässleholm rösta på Socialistiska Partiet (SP). I fem av kommunerna har SP egna listor, men i Umeå så får man rösta på SP genom att kryssa för Jan-Olov Carlsson (plats 6) på vänsterpartiets lista.

I en del andra kommuner ställer andra radikala alternativ upp som man kan rösta på. Dessa alternativ är Socialisterna som ställer upp i Kinda, Västervik och Linköping, Rättvisepartiet Socialisterna i kommunvalen (där de är ett okej alternativ) i Haninge, Uddevalla, Sundsvall och Luleå, Kommunistiska Partiet (ett parti med många osmakliga preferenser och referenser, men i kommunpolitik ofta helt okej) i en lång rad kommuner i södra och västra Sverige. I övrigt är det väl främst vänsterpartiet man bör rösta på även i kommunval.

Intressant?
I media: ETC, SVD1, 2, 3, AB1, 2, DN1, 2, 3, Laakso, Högberg, GP, Moberg, Annarkia,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Tillståndet i nationen

Postat av
Ännu en bostadsrättsägare gör mångmiljonklipp på ombildningen, berättar SvD idag. En lägenhet på Norrmälarstrand köptes av hyresgästen vid ombildning för 3 miljoner och nu ska den säljas för drygt 9 miljoner.

I Stockholm stad har en legaliserad stöld försiggått under snart 20 år, den så kallade ombildningen av allmännyttiga hyreslägenheter till bostadsrätter. Resultatet är att drygt 8 procent av Stockholms invånare har berikat sig på övriga skattebetalares bekostnad. Mer än 50 miljarder kronor har uppskattningsvis tagits från kommunen, skriver en debattör i DN.

Framför allt har naturligtvis vanliga människors möjligheter att skaffa sig en vanlig hyreslägenhet till rimliga kostnader beskurits kraftigt genom dessa ombildningar och spekulationer.

Inte minst måste det drabba ungdomar som är en grupp som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden och som dessutom utsätts för en extremt hög arbetslöshet. Inte undra på att dödligheten ökar bland unga män och att ungas hälsoutveckling totalt sett försämrats. Självmord ökar bland unga kvinnor.

Till råge på allt hånar Svenskt Näringsliv de arbetslösa. En oseriös rapport skyller klyftorna i samhället på arbetsovilja och ljuger om att de rika jobbar mer.

Pensionärerna är också en grupp som straffats genom den förda högerpolitiken. Trots löften om skattesänkningar kommer pensionärerna även i fortsättningen att betala högre skatt än de som arbetar. Sverige är det enda landet som straff-beskattar pensionärer och AB:s läsare ryter till.

Faktum är att både alliansen och socialdemokraterna är överens om att pensionärerna ska betala krisen med sänkta pensioner. Det ingår ju i det pensionssystem som de tillsammans genomförde. Är det underligt att Mona Sahlin har så svårt att utmana de borgerliga när hennes politik är så lik? Är det underligt att det blir rödgrönt ras?

Totalt fel väg att gå i trafikpolitiken

Postat av

Vi lever i en värld där vi släpper ut för mycket koldioxid som en följd av bland annat fossila bränslen i bilar. Utsläppen av koldioxid behöver minska för att inte jordens uppvärmning ska bli katastrofal. En uppvärmning där växthusgaser som exempelvis koldioxid har en avgörande betydelse. Att i det läget besluta om jätteinvesteringar i fler biltrafikleder som Förbifart Stockholm och Marieholmstunneln i Göteborg är direkt kontraproduktivt. Fler trafikleder innebär ökad bilism och ökade utsläpp av växthusgaser. Det innebär att påfrestningen på klimatsystemen ökar och att uppvärmningen av jordklotet påskyndas.

Inte heller innebär det någon lösning av trafikproblemen med köer och liknande. För nya biltrafikleder innebär ökad biltrafik och snart är köerna där igen. Lika mycket köer som innan, trots mer vägar. Att det blir så här vet forskningen. Men som vanligt lyssnar inte borgarregeringen (inte sossarna heller tyvärr) på forskarna och vetenskapsmännen. Det gör man ju inte på skolområdet eller när det gäller brottsbekämpning. Det är alltså knappast förvånande att man inte heller gör det när det gäller trafik.

Ökad bilsim gö det också svårarer att få till stånd en vettig och fungerande kollektivtrafik. Kollektivtrafik är på alla sätt mer miljövänlig än bilism. Dels blir det mindre utsläpp, dles tar kollektivtrafiken betydligt mindre ytor i snapsåk än bilismen med sina stora motorvägar och kala parkeringsytor.

Kort sagt innebär det stora Stockholmspaketet inga större förbättringar av något. Utan försämringar när det gäller klimatet och kollektivtrafiken. Detta trots att det finns bra satsningar på viss kollektivtrafik i paketet som utbyggnad av spårväg och snabbspårväg i Stockholm. Men satsningarna på ökad miljöfientlig biltrafik är desto större.

Intressant?
Läs mer: Effekt, Röda Malmö, HBT-sossen, Fogelqvist, Huddingeperspektiv,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Share/Bookmark

 Digg  Facebook  StumbleUpon  Technorati  Deli.cio.us 

Regeringen smiter sitt ansvar

Postat av
Alliansregeringen stöder USA:s krigspolitik och smiter undan sitt ansvar för flyktingar

Regeringens förslag att bygga barnhem i länder där krig pågår känns motbjudande. Först stöder man USA:s folkmordspolitik och bidrar även med svenska trupper till USA:s ockupation och krigföring i Afghanistan, sen vill man skicka tillbaka flyktingbarn som mist sina föräldrar just på grund av samma krigspolitik.

Den svenska alliansregeringen, liksom det socialdemokratiska partiet, är en del i den västerländska nykolonialistiska krigsmaskin som drar över världen och sprider död och förintelse. På den afghanska kvinnoorganisationen Rawa:s hemsida kan du se en hel del dokumentation av USA:s och dess allierade fundamentalistiska krigsherrars brott.

I senaste numret av Afghanistan.Nu (pappersupplagan) läser jag om ytterligare ett exempel på folkmordspolitiken. Den 27 december klockan halv tre på natten luftlandsattes USA-soldater i byn Ghazi Khan Ghondi, Narangdistriktet i Kunar-provinsen i Afghanistan.

Soldaterna gick in i tre bostäder och släpade ut tio civila, bland dem åtta skolpojkar. Minst fem var minderåriga – under 15 år, en bara 11 år och tre var 12 år. Samtliga sköts i huvudet. Några av skolpojkarna var bakbundna när de sköts.

I två månader förnekade USA att det rörde sig om civila. Först efter officiella afghanska protester erkände USA detta men förnekar fortfarande allt straffrättsligt ansvar för detta grova brott mot bl a Genévekonventionen.

FN medger att åtta av de tio var skolpojkar men ursäktar det inträffade med att det funnits ”starka indikationer” på upprorsaktiviteter i området. Händelsen har hittills inte fått något juridiskt efterspel.

Sådant händer hela tiden. Denna politik av krig och övergrepp står svenska regeringen bakom. Förslaget om barnhem i Afghanistan med flera länder är bara ett sätt att smita från ansvaret och att tillgodose den högerextrema sverigedemokratiska mobben.

Bloggat: Alliansfritt

Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

Ask gör sig omöjlig

Postat av
Det finns ingen anledning att dalta med misstänkta sexköpare bara för att det handlar om nästan uteslutande män eller att det ofta handlar om välbeställda och etablerade personer. Det ska inte göras någon positiv särbehandling av dessa.

Beatrice Ask har emellertid gjort sig omöjlig med sitt förslag att hänga ut icke dömda personer med gredelina kuvert. Efter den massiva kritiken tog hon tillbaka förslaget med kuverten, men har stått fast vid att människor i omgivningen bör få veta om någon är misstänkt för sexköp.

Nästan en vecka senare reagerar förre justitieministern Thomas Bodström (s). Höll på att skriva ”vaknar”, men det är väl snarare ”hyperaktiviteten” som lagt hinder i vägen. Bodström har rätt när han menar att vi kan inte ”ha en justitieminister som inte förstår att man kan inte hänga ut oskyldiga människor”.

Lite synd att kraven kommer från en så senfärdig person som dessutom själv inte har någon kristallklar syn på rättssäkerhet. Om jag inte minns fel så var det Bodström som förslog hemlig avlyssning av personer som inte ens är misstänkta för brott.

Bloggat: Röda Berget