Som exempelvis det moderata borgarråd i Stockholm som tror att man kan bygga bort segregation genom att bygga fler bostadsrätter i förorterna. Snacka om en naiv pajas. Däremot finns det en hel del andra bra inslag i det program man presenterat för Järvafältet så som:
Sedan ett par år tillbaka pågår dock en omfattande satsning för att lyfta Järvaområdet. Bebyggelsen ska rustas upp och förtätas. Nya hus ska ge området en ny, mer stadslik karaktär. Centrumstråk och boulevarder med affärslokaler och restauranger ska knyta ihop de olika stadsdelarna.
[…]
För att öppna den nord-sydliga korridoren inom området kommer delar av E18 att däckas över. Dessutom ska en ny väg dras genom Järvafältet, med busstrafik från Spånga station via Rinkeby och Kista till Helenelund i Sollentuna. Till detta kommer en förlängning av tvärbanan från Alvik till Kista.
Men att tro att detta och enbart detta tillsammans med fler bostadsrätter skulle innebära minskad segregation, som borgarrådet Joakim Larsson gör, är ju bara dumheter. Så länge moderaterna och borgaralliansen fortsätter en politik för ökade klyftor på område efter område så kommer segregationenn att öka. Moderaterna arbetar i stort sett för ökad segregation på alla områden genom att arbeta för ökad ojämlikhet på de flesta områden genom nedrustning och privatisering av de social välfärdssystemen.
En annan pajas i bostads- och stadsplaneringsdebatten är Jan Jörnmark, dcoent i ekonomisk historia och skapare av intressanta böcker och sajter om det övergivna Sverige, Rost-Sverige. Han gnäller på Yimby Göteborg om att han saknar en livsmedelsaffär i närheten av hans bostad i ett bostadsområde för priviligierade Göteborgare. Han bor nämligen i Lorensberg, på en tvärgata till Avenyn och det finns ingen livsmedelsaffär där. Och slutsatsen av detta är att Heden måste bebyggas. Pajaseri på hög nivå.
Det är möjligt att det finns vettiga argument för att Heden ska bebyggas men att det saknas livsmedelsaffär för Jörnmark och hans lika priviligierade likar i kvarterna kring Avenyn är inte ett sådant. Framförallt inte när påståendet inte är sant. Det finns en livsmedelsaffär mitt på Avenyn, det är cirka 500 meter till Kapelltorget i Landala där det finns, mitt på Vasagatan finns en (cirka 500 m) och på Sten Sturegatan 500 meter åt andra hållet, vilket är halvvägs till ICA Focus, finns ytterligare en affär (Willys), Ica Maxi är visserligen billigare och lite längre bort (2 km), men kollektivtrafiken från Avenyn och dit är utmärkt. Men kanske är problemet att Jörnmark av princip vägrar handla på en kooperativ affär (Avenyn och Landala) eller av Johnsonkoncernen (Willys).
Han gnäller över bristen på gym också och han tvingas ta sig hela vägen till Olivedal vid Linnégatan för att träna. Hu så hemskt. Pajaseri återigen. Om han bara ville träna så finns det gym på mycket närmare håll. Flers tycken finns inne i centrala Göteborg, lätt akn jag visa honom en 4-5 stycken så han slipper gå till ett av Göteborgs dyraste. Men vanliga gym kanske inte är något för Jörnmark, han vill kanske gå till de ”fräcka” människornas gym.
Men kanske har jag missuppfattat Jörnmark, han kanske är ironisk. Men jag har svårt att tro det. Jag har aldrig märkt av några sådan tendenser de gånger jag stött på mannen i fråga.
Till slut har vi också pajaskonsterna från Karin Bradley och Ola Broms Wessel. De vill ha en miljövänlig stad, men förslår motsatsen, de vill ha en socialt välfungerande stad men föreslår motsatsen, de vill bygga som folk vill och föreslår motsatsen. De lägger ett förslag på en socialistisk bostadspolitik men lyssnar inte på vanligt folk och tittar inte på verkligheten. Det är också pajaseri i den högre skolan. Jag skriver mer om just det i ett tidigare inlägg.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Karin Bradley, Ola Broms Wessel, Stadsplanering, Arkitektur, Bostadspolitik, Samhälle, Politik
