Intervju: ”Därför uppmanar vi till en röst på Vänsterpartiet”

Johannes Jensen. Foto: Emma Lundström

▶ Intervju med Johannes Jensen från Socialistiska Partiet

 

Socialistiska Partiet (SP), som äger tidningen Internationalen, ställer inte upp i årets val, utan uppmanar istället till en röst på Vänsterpartiet. Johannes Jensen, som är SP:s partisekreterare, förklarar detta ställningstagande.
– Det är ett skarpt läge nu med den pågående högeroffensiven, och då menar jag inte bara den rasistiska högerpopulismen, utan också djupgående strukturförändringar där välfärdssamhället monteras ned och demokrati ersätts av teknokrati.
Socialdemokratin har i allt väsentligt accepterat högerutvecklingen och till och med försökt slå mynt på den.Vänsterpartiet är den enda bromsande parlamentariska kraften mot detta just nu, säger han:
– Men det är inte så att vi sätter allt vårt hopp till Vänsterpartiet. V har ju också visat sig vara berett att acceptera vissa typer av nedskärningar för att få vara med och bestämma tillsammans med sossarna. Det är inte så att vi blundar för det, men det är ett mer långsiktigt politiskt problem.

Vad har ni för relation till Vänsterpartiet?
– Vänsterpartiet är ett parti med väldigt många bra aktivister och kämpande människor. Sen har de ju en ganska förlegad partistruktur som är ganska hierarkisk, om man jämför med till exempel brittiska Labour. Ja, de flesta partier i Europa är ju betydligt öppnare och bredare. I Sverige har vi slutnare partier, och Vänsterpartiet är tyvärr inget undantag. Det tror jag är ett hinder för deras egen förmåga att organisera brett och bli en riktig rörelse, vilket också håller tillbaka vänstern som helhet. Ett bredare och öppnare vänsterprojekt behövs verkligen, ett där vänstermänniskor från olika traditioner går samman, säger Johannes Jensen:
– Vi menar att även om man blir stark i parlamentet, så kan man inte utmana och omvandla samhället om det inte finns ett tillräckligt starkt tryck underifrån. Om man får parlamentarisk makt så blir man mer och mer en del av de rådande strukturerna och det nöter ner ens radikalitet, det tror jag är oundvikligt. Finns det då inte rörelser utanför, som håller en ansvarig för sin politik och sina löften, så går den utvecklingen mycket snabbare. Vi ser det som SP:s främsta uppgift att vara en del av den motvikten.

Vänsterpartiet aspirerar ju på att få vara med om regeringsmakten med sossarna, vad finns det för fara med det?
– Problemet är ju precis som i den senaste mandatperioden, även om man inte ser det själv, att man blir ansvarig, direkt eller indirekt, för socialdemokraternas högerpolitik. Just nu förvaltar ju sossarna Alliansens borgerliga politik, måste man säga. När man då gör som V och ger sitt stöd till sossarna, så blir man i allmänhetens ögon en del av makten. Det tror jag är väldigt riskabelt för vänstern. Även om Vänsterpartiet lyckas få igenom en del bra, men små reformer, så riskerar den vänsterpolitik man blev vald på att urholkas och det systemkritiska försvinner helt enkelt, säger Johannes Jensen.
– Men det här är ju en knepig situation. Man ska inte eftersträva att vara i opposition bara för att hålla händerna rena. Men det finns en poäng med att se på den rödgröna Enhetslistan i Danmark som faktiskt vägrade att ingå i regering med Socialdemokraterna när dessa gick åt höger, för att inte legitimera den politiken. Något liknande kan sägas om Bloco Ezquerda i Portugal; man kan ställa sig bakom åtgärder som gagnar arbetarrörelsen i bred mening samtidigt som man vägrar ansvara för åtstramningspolitik. Vägra vänsterstämpla högerpolitik helt enkelt.

Socialistiska Partiet bygger på en trotskistisk tradition, medan Vänsterpartiet har en stalinistisk bakgrund. Hur märks det idag och betyder det något?
– Att Vänsterpartiet stödde Sovjetunionen för 30 år sedan ser jag inte som något de ska klandras för idag. Vad som dock är ett problem är de stalinistiska strukturer som finns kvar i Vänsterpartiet, det vill säga ett toppstyre som leder till homogenitet och brist på bredd. Vänsterpartiet och hela vänstern står inför en enorm utmaning och då måste man göra upp med de strukturerna för att bli en verklig kraft, säger Johannes Jensen:
– Det jag ser som viktigt med den trotskistiska traditionen inom SP är vår analys av hur maktstrukturer fungerar, vikten av interndemokrati, och organisationspluralism. Det måste finnas en levande debatt och möjligheter att framföra avvikande åsikter inom partier. Och så finns det en erfarenhet av var saker och ting har gått fel i historien, vilka misstag som har gjorts och vad man bör lära sig av det. Internationalismen är också viktig i en värld där kapitalismen blivit helt igenom global. Vänstern kan inte inskränka sig till att verka inom nationalstatens gränser. Jag tror att vår idétradition är mer aktuell än någonsin och har en viktig roll att spela.

Vad har SP för framtid, ni ställer inte upp i val denna gång, men kommer ni någon gång att göra det?
– Det beror ju helt på utvecklingen. Ett socialistiskt parti är inte ett mål i sig utan endast ett verktyg för att driva arbetarrörelsens och andra sociala rörelsers intressen. Utvecklingen vi ser idag kräver av oss alla inom vänstern att göra gemensam sak och samla våra krafter. I det här valet gjorde vi bedömningen att det bland annat innebar att vi inte ställde upp som eget parti. Men politik handlar om mycket mer än val, som att gjuta liv i miljörörelsen, fortsätta arbeta för att göra facken till kamporganisationer. Hur det ser ut om fyra eller åtta år är upp till fler än oss.

Varför gick du själv med i SP?
– Jag gick med på valnatten 2010 faktiskt, när Sverigedemokraterna för första gången kom in i riksdagen. Då kände jag att nu måste jag göra något, jag kunde inte gå och klaga på utvecklingen om jag inte gjorde något själv, säger Johannes Jensen:
– Det fanns mycket jag tyckte var sympatiskt med SP, som att partiet inte hade någon smutsig historia som många andra vänstergrupper har, med tidigare kopplingar till stalinistiska eller maoistiska diktaturer. Men det var egentligen en bisak, för det som i första hand lockade mig till SP var partiets syn på organisering och kamp, som jag tycker är väldigt vital.

Per Leander

You may also like...